- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
304

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

304 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

svärdets flamma, som vände sig hit och dit för att vakta vägen tiU
Lifvets träd», Mos. 3: 23, 24. Hvad detta betyder, kan
ingen inse, om han icke vet, livad som der betecknas med
ke-xuber, med Edens lustgård och med Lifvets träd, samt med
svärdets flamma, som vände sig hit och dit. Allt detta är
förklaradt i de »Himmelska Hemligheter» angående detta
kapitel, nämligen att keruber beteckna vakt, vägen till
Lifsträ->det inträde till Herren, som står menniskorna öppen genom
sanningarne i Ordets andliga betydelse; flamman af svärdet,
;som vände sig, betecknar det guddomligt sanna i det sista,
som är likt Ordet i bokstafsbetydelsen, hvilken kan sålunda
vändas. Detsamma förstås med keruberna af guld, som voro
.satta vid båda ändarne af Nådastolen öfver arken i
tabernaklet, 2 Mos. 25: 18-21. Arken betecknar Ordet,
emedan Tio Orden deruti voro dess första och förnämsta del;
keruberna derstädes beteckna vakt, hvarför ock Herren
emellan dem talade med Moses, 2 Mos. 25: 22. 37: 9. 4 Mos.
7: 89, och Han talade i nwfcurlig betydelse, ty Han talar icke
med menniskan utan i (Ordets) fullhet, och i
bokstafsbetydelsen är det guddomligt sanna i sin fullhet, se ofvanför n.
214-224. Något annat beteckna, icke heller keruberna på
tabernaklets förhängen och på täcket, l Mos. 26: 31, ty
tabernaklets förhängen och täcke beteckna det sista af himlen
och kyrkan, således äfven Ordets sista, n. 220, och det samma
beteckna keruberna, som voro uthuggna på väggarne och
öfver dörrarne i Jerusalems tempel, l Kon. 6: 29, 32, 35, se
ofvan, n. 221; äfvenledes keruberna i det Nya Templet, Ezek.
41: 18-20. Emedan keruber beteckna vakt, på det att man
icke må omedelbart närma sig till Herren, himlen och det
guddomligt sanna sådant som det är innerst uti Ordet, utan
medelbart genom det sista, derför säges det om konungen
af Tyrus: Du som beseglade måttet, full med visdom och med
fulländad skönhet; i trädgården Eden var du, all ädel sten var din
betäckning, du kerub med öfvertäckande utbredning, jag har
förderfvat dig, du betäckande kerub, midt ibland eldev$ stenar»,
Ezek. 28: 12, 13, 14, 16. Tyrus betecknar här kyrkan med
hänsyn till kunskaperna om det sanna och det goda, och
således betyder konungen af Tyrus också Ordet, hvarest och
hvarifrån samma kunskaper äro. Att konungen af Tyrus
betyder här Ordet i sitt sista, »ch att keruben betyder vakt,
är klart, ty det säges: »Du som beseglade måttet, all ädel sten
var din betäckning, du kerub med öfvertäckande utbredning,
du betäckande kerub». Att adla stenar, kvilka äfven
nämnas här, beteckna det, som hör till bokstafvens betydelse, kaa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free