- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
320

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320 DEN SAKNA KRISTNA RELIGIONEN.

andlig menniska. Sedan bad jag honom och de kringstående
att gå in till de sina och skrifva någon mening på ett pap-

E5r, och komma med detta papper ut till mig och läsa det.
e gjorde så, och kommo tillbaka med papperet i handen,
men då de ville läsa det, kunde de det icke, emedan skriften
bestod endast af några bokstäfver med tecken öfver, af hvilka
hvardera betecknade en viss betydelse af saken. Emedan
hvarje bokstaf i det andliga alfabetet betecknar någon
betydelse, så kan man deraf tydligt förstå hvarför Herren
kallas Alfa och Omega. Då de ånyo flere gånger gingo inf
skrefvo och kommo tillbaka, erforo de att samma skrift
innehöll och omfattade otaliga ting, som aldrig någon naturlig
skrift kunde uttrycka, och det sades, att det förhåller sig så,
emedan en andlig menniska tänker det, som är ofattligt och
outsägligt för en naturlig menniska, och att detta icke kan
återgifvas i en annan skrift eller i ett annat tungomål.
Emedan nu de närvarande icke ville begripa, att den andliga
tanken i sådan grad öfvergick den naturliga, att den i
jemförelse dermed är outsäglig, så sade jag till dem: »Gören ett
försök. Gån in i edert andliga samfund, tanken på en sak,
behållen den i minnet och kommen tillbaka och framställen den för
mig». Och de gingo in, tänkte på en sak, behöllo den i minnet
och kommo ut, men då de ville uttrycka den sak de tänkte,
kunde de det icke, ty de funno ingen naturlig
tankeföreställning, passande för någon föreställning i det rent andliga
tänkandet, således funno de icke heller något ord, som
uttryckte densamma, emedan tänkandets föreställningar blifva
ord i talet. Derefter gingo de ånyo in, och kommo tillbaka,
och öfvertygade sig om, att de andliga tankebilder voro
öf-vernaturliga, outtryckbara, outsägliga och ofattliga fbr en
naturlig menniska, och emedan de voro så öfverträfFande höga,
sade de, att andliga föreställningar i förhållande till de
naturliga voro begreppens begrepp och tankarnes tankar, och att
de derför uttrycke egenskapernas egenskaper och
böjelsernas böjelser, följaktligen att de andliga tankarne voro de
naturliga tankarnes begynnelser och ursprung. Deraf blef nu
klart, att den andliga visdomen var visdomens visdom, således
outsäglig för någon ^is i den naturliga verlden. Då sades
ifrån den öfre himlen, att ännu finnes en mer inre eller ännu
högre visdom, som kallas himmelsk, hvilken förhåller sig till
den andliga visdomen såsom denna till den naturliga, och att
dessa i ordning efter himlarne inflyta ifrån Herrens
Guddomliga Vishet, som är oändlig. Härtill sade mannen, som
talade med mig: »Detta inser jag, ty jag har funnit, att en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free