- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
321

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN EELIGA SKRIFT ELLER HERRENS ORD. 321

erda naturlig föreställning innehåller flere andliga
föreställningar, och äfven att en enda andlig föreställning innehåller
flere himmelska föreställningar. Häraf blifver ock den
slut-följd, att det delade icke blifver rner och mer enkelt, utan
mer och mer mångfaldigt, emedan det närmare och närmare
nalkas det Oändliga, hvaruti allting är på ett oändligt sätt».
Då detta var sagdt, sade jag till de närvarande: »Af dessa
tre erfarenhetsbevis sen I hurudan skilnaden är mellan det
andliga och det naturliga, äfvensom orsaken hvarför en
naturlig menniska icke är synlig för en andlig, ef heller en
andlig menniska för en naturlig, ehuru båda hafva fullkomlig
menniskoform, och ehuru det på grund af denna form synes
henne sjelf, likasom den ene kunde se den andre, men det
är det inre, hvilket hör till sinnet, som utgör denna form,
och andars och änglars sinne är bildadt af andliga ting, och
menniskornas sinne är bildadt af naturliga ting, så länge de
lefva i verlden». Derefter hördes från den öfre himlen en
röst till en, som stod i närheten, och den sade: »Stig hit
upp»; och han steg upp och kom tillbaka och sade, att
änglarne icke förr känt till någon skilnad mellan det andliga och
det naturliga, emedan det icke förr gifvits något tillfälle till
jemförelse hos någon menniska, som på en gång var i
bådadera verlden, ty man kan icke iakttaga skilnaden mellan
det andliga och det naturliga utan jemförelse och utan att
de sättas i inbördes förhållande till hvarandra.

Innan vi skildes åt talade vi åter om denna sak, och
jag sade, att dessa skilnader icke komma af annat än att I
uti den andliga verlden ären substantiela och ej materiela,
och att allt substantielt är begynnelsen till det materiela.
Hvad är materien annat än en samling af substanser? I ären
alltså uti ursprungen, och således i det särskilda, men vi äro
deremot i det från ursprungen härledda och det sammansatta.
I ären i det särskilda och vi uti det allmänna, och såsom
det allmänna icke kan ingå i det särskilda, så kan icke
heller det naturliga, som är materielt, ingå i det andliga, som
är substantielt, alldeles såsom ett ankartåg icke kan komma
in uti eller dragas igenom ett synålsöga, eller såsom en nerv
icke kan föras in uti en af de trådar, hvaraf han består.
Detta är nu orsaken, till att en naturlig menniska icke kan
tänka det, som en andlig menniska tänker, och alltså ej heller
tala det. Derför kallar Paulus det, som han hörde från den
Tredje himlen, outsägliga ting. Att tänka andligen är
dessutom att tänka utom tid och rum, och att tänka naturligen
är att tänka med tid och rum, ty vid hvarje naturligt tanke-

Den San. Kr Eel 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free