- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
406

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

406 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

bekännelse är endast en kall bekännelse, i hvilken ingen
tro är, emedan den saknar andligt väsen, ty kärleken är trons
väsen. Men den som utöfvar kärlek och ej erkänner att
Herren är himlens och jordens Gud och Ett med Fadren, såsorn
Han Sjelf lärer, han utöfvar icke annan kärlek än en blott
naturlig, i hvilken icke är evigt lif. En menniska af kyrkan
vet, att allt godt, som i sig sjelf är godt, är af Gud,
följaktligen af Herren, som är »den sanne Guden och det eviga
lifvet», l Joh, 5: 20; likaså är kärleken af Herren, emedan
det goda och kärleken äro ett. Att tro skild från kärlek
icke är tro, kommer deraf, att tron är menniskans lifs ljus,
och kärleken är hennes lifs värme; om derför kärleken
skiljes från tron, är det såsom då värmen skiljes från ljuset,
hvaraf menniskans tillstånd blifver sådant, som verldens
tillstånd under de korta vinter dagarne s tid, då allting på
marken dör ut. För att kärlek skall vara kärlek och tro vara
tro, kunna de lika litet skiljas åt som viljan och förståndet,
ty om de skiljas, blifver förståndet ingenting, och snart
äfven viljan. Orsaken, att det förhåller sig på samma sätt med
kärleken och tron, är den, att kärleken har sitt säte i viljan
och tron i förståndet. Att skilja kärleken från tron är såsom
att skilja väsen från form. I den lärda verlden är det en
känd sak, att väsen utan form och form utan väsen icke är
något, ty väsenet har icke någon beskaffenhet utan af
formen, ej heller är formen något bestående ting utan af
väsenet, följaktligen kan ingenting sägas om beggedera, då de
äro skilda från hvarandra. Kärleken är ock trons väsen och
tron är kärlekens form, alldeles såsom nyss sades, att det
Goda är det sannas väsen, och det sanna det godas form.
Dessa två, det goda och det sanna, äro i allt och hvarje ting,
som väsentligen är till, och derför kunna kärleken, som hör
till det goda, och tron som hör till det sanna, belysas
medelst jemförelser med många ting i menniskokroppen och
med många ting på jorden. De kunna passande jemföras
med lungans andedrägt och med hjertats sammandragande
rörelse. Kärleken kan icke mera skiljas från tron, än hjertat
från lungan, ty då hjertslaget upphör, upphör genast lungans
andedrägt, och då lungans andedrägt upphör, domna alla sinnen,
och alla muskler förlora sin rörelseförmåga, och snart stannar
äfven hjertat, och allt lif försvinner. Denna jemförelse träffar
in, emedan Hjertat motsvarar Viljan och alltså äfven
kärleken, och lungans andedrägt motsvarar förståndet och alltså
äfven tron, ty kärleken liar sitt säte i Viljan och tron i
förståndet, såsom nyss är sagdt. I Ordet menas icke heller an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free