Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TKON. 43e>
Hira länderna, och kringdrifvande här och der uti
verldshafvet, om hvilka jag hört berättas, att vid deras närmande alla
gom äro på skeppen skälfva af köld. Derför kunna skaror
af de andar, som äro i tro utan kärlek, liknas vid isberg, och
äfven så kallas, om inan vill. Man vet af Ordet, att tro utan
kärlek är död, men man vet icke hvarför; jag skall derför
eäga, hvaraf dess död kommer. Dess död kominer af köld,
hvaraf den gifver upp andan, likasom en fogel i sträng
vinterköld först mister synen, sedan förmågan att flyga samt
slutligen andedrägten, och faller då hufvudstupa från qvisten
ned i snön, der han begrafves.
386. Andra MinnesYärdigheten. En morgon då jag
uppvaknade ur sömnen såg jag två änglar nedstiga från himlen,
den ene från Söder och den andre från öster, båda uti
vagnar förspända med hvita hästar. Vagnen, hvaruti ängeln
från den södra himlen åkte, glänste såsom af silfver, och
den vagn, hvaruti ängeln från den östra himlen åkte, lyste
fiåsom af guld, och tömmarne, som de höllo i händerna, blänkte
såsom af morgonrodnadens flammande ljus. Så syntes mig
de två änglarne på långt håll, men då de kommo nära,
syntes de icke i vagnen, utan i deras änglagestalt, som är
men-niskogestalten. Den, som kom ifrån himlens östra ängd, var
^lädd uti en lysande purpurdrägt, och den, som var ifrån himlens
vödra ängd, uti en mörkblå drägt. När de kommo till de
lägre trakterna under himlarne, lupo de till hvarandra, liksom
om de täflade om, hvem som skulle komma först, och
omfamnade och kyste hvarandra. Jag fick sedan höra, att de
två änglarne varit förbundna med en innerlig vänskap, medan
de lefde i verlden, men nu var den ene i den östra
himlen och den andre i den södra. I östra himlen äro de, som
äro i kärlek af Herren, men i den södra himlen de, som äro
i visdom af Herren. Sedan de någon stund hade samtalat
om härligheterna i deras himlar, började de att öfverväga den
frågan, om himlen i sitt väsen är kärlek eller om den är
visdom. De kommo genast öfverens om, att den ena hör
till den andra, men de undersökte nu, hvilken som var det
första och alltså den andras ursprung. Ängeln ifrån
visdomens himmel frågade då den andre: »Hvad är kärlek?-» och
han svarade: »Kärlek, som har sitt ursprung från Herren
såsom sol, är änglars och menniskors lifsvärme, följaktligen
deras lifs vara, och kärlekens härledningar kallas böjelser (känslor),
och medelst dessa frambringas förnimmelser och således tankar.
Häraf följer, att visdom i sitt ursprung är kärlek, följaktligen
$tt tanken i sitt ursprung är denna kärleks böjelse, och man
Den San. Kr. Rel. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
