Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MENNISKOKÄRLEK ETC. 471
Att Menniskan i flertal, som är ett mindre eller större
samhälle, och en sammansättning: af flera
samhällen, som är Fäderneslandet, är var Nästa
som vi skola älska.
412. De som icke veta, hvad ordet nästa betyder i dess
äkta mening, tänka att det betecknar blott en enskild
menniska, och att kärlek till vår nästa består i att bevisa
honom välgerningar; men uttrycket nästa samt kärlek till vår
nästa har en långt mer omfattande betydelse, ty den
uppstiger i den mån menniskorna mångdubblas. Hvem kan icke
förstå, att kärlek till ett samfund af flere menniskor är en
högre grad af kärlek till vår nästa, än att älska en enskild
af mängden? Orsaken, till att ett mindre eller större samhälle
är vår nästa, är alltså den, att ett mindre eller större sådant
är menniska i flertal. Deraf följer, att den som älskar
samhället, han älskar alla dem, af hvilka samhället består, och
den som vill samhället väl och gör det godt, han tillgodoser
följaktligen hvar och en af dess medlemmar särskildt. Ett
samhälle är såsom en enda menniska, och de personer af
hvilka det består utgöra likasom en enda kropp och
åtskiljas sins emellan såsom lemmarne i en kropp. Då Herren
och af Honom änglarne skåda ned till jorden, se de ett helt
samhälle icke annorlunda än såsom en enda menniska, och
dess form se de enligt egenskaperna hos dem, af hvilka det
består. Det har ock blifvit mig gifvet att se ett samhälle i
himlen alldeles såsom en enda menniska, i lika kroppsstorlek
som en menniska i verlden. Att kärlek till ett samhälle är
i större fullhet kärlek till vår nästa än den, som utöfvas mot
en särskild menniska, är klart deraf, att värdigheter utdelas
till styresmän efter antalet af de samhällen, som de styra,
och deras ledare visas ära efter de nyttiga verksamheter som
de utöfva. Embeten i verlden äro nämligen högre och
lägre, hvarandra underordnade efter den mer och mindre
omfattande magt öfver samhällena, och den som har den
största magten kallas konung, och belöning, ära och allmän gunst
får hvar och en i förhållande till omfånget af hans syssla
och derjemte i förhållande till den nytta, han åstadkommer.
Men denna tidens styresmän kunna göra nytta och se
samhället till godo och likväl icke älska sin nästa, såsom det är
fallet med dem, som utföra sina förrättningar endast för
verldens och sin egen skull, och som göra godt blott för att
synas eller för att förtjena att upphöjas till högre vårdighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
