Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM MENNISKOKÄRLEK ETC. 475
likna menniskans, men de äro icke begåfvade med någon
förmåga att förstå och att göra något af förståndet, utan de
handla af instinkt, som deras naturliga kärlek eller drift
uppväcker. Skilnaden i detta hänseende består deruti, att
djuret medelst läten uttrycker sin drifts böjelser, medan
deremot menniskan införer eller bildar dem till tanke och
uttrycker dem i tal, äfvensom att djuret skådar med nedlutadt
hufvud åt jorden, men att menniskan skådar med upplyftadt
ansigte himlen i alla riktningar. Häraf kan man draga den
slutsats, att menniskan är menniska i den mån hon talar af
sundt förnuft och skådar till sitt hem i himlen, och att hon
icke är menniska i den mån hon talar af ett förvändt
förnuft och endast skådar till sin boning i verlden. Desse
sednare äro likväl menniskor i förmåga, men ej i handlig, ty
lavar och en menniska har fått magt eller förmåga att förstå
det sanna och vilja det goda; men i den mån hon icke vill
göra det goda och förstå det sanna, kan hon endast till det
yttre föreställa menniska och spela mennisko-apa.
418. Orsaken, till att det goda är vår nästa, är den,
att det goda är af viljan, och att viljan är menniskans lifs
vara. Förståndets sanna är också vår nästa, rnen blott i den
mån det utgår från det goda i viljan; ty det goda i viljan
formar sig i förståndet, och framställer sig synligt i
förnuftets ljus. Att det goda är vår nästa, är klart af all
erfarenhet; ty hvem älskar en person, om icke för beskaffenheten
af hans vilja och förstånd, d. v. s., för det goda och det
eanna deruti? Hvem älskar väl en konung, prins, furste,
höfding, konsul, magistratsperson eller domare, utan på grund
af den urskiljningsförmåga, som de ådagalägga såväl i
handling som i tal? Hvem älskar en biskop, en kyrkans tjenare
eller kapitelmedlem, utan för dess lärdom, lefvernes
renhet och nit för själars frälsning? Hvem älskar en härförare
och någon underordnad befälhafvare, utan för hans
tapperhet och klokhet? Hvem älskar en köpman utan för hans
redlighet, eller en handtverkare och en dräng utan för dess
trohet? ja, hvem älskar ett träd utan för frukten, eller
en jordmån om ej för dess bördighet? eller en sten utan
för dess dyrbarhet o. s. v.? Och, hvad som synas ganska
underbart, icke allenast den fromme älskar det goda och rätta
hos en annan, utan äfven den ogudaktige gör detsamma,
emedan han i det dagliga lifvets olika förhållanden till en
god menniska icke hyser någon farhåga att förlora rykte,
heder och egodelar; men den ogudaktiges kärlek till det goda
är icke någon kärlek till sin nästa, ty den ogudaktige älskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
