Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
437. Man tror nu för tiden, att kärlek endast består
uti att göra godt, och att man då icke gör något ondt,
följaktligen att kärlekens första sak är att göra godt, och dess
andra att icke göra ondt. Men det förhåller sig alldeles
tvärtom. Kärlekens första sak är att undanrödja det onda,
och dess andra är att göra det goda; ty det är en allmän
lag i den andliga verlden, och deraf äfven i den naturliga
verlden, att så mycket man icke vill det onda, så mycket
vill man det goda; följaktligen, att så mycket man vänder
sig bort ifrån helvetet, hvarifrån allt ondt uppstiger, så
mycket vänder man sig till himlen, hvarifrån allt godt
nedstiger, följaktligen ock, att så mycket man förkastar djefvulenr
så mycket antages man af Herren. Ingen kan stå emellan
båda med svängande hals och på samma tid bedja till dem
båda; ty desse äro de, om hvika Herren säger: »Jag vet dina
gerningar, att du är hvarken kall etter varm; ack, om du vore
kall eller varm! men emedan du är ljum, och hvarken kall eller
varm, skall jag utspy dig ur min mun», Uppb. 3: 15, 16.
Hvem kan vackla med sin trupp emellan två krigshärar och
hålla sig väl med båda? Hvem kan vara i eller hysa ondska
emot sin nästa och på samma gång också hysa godhet emot
honom? Gömmer sig icke då det onda uti det goda? Men
fastän det onda, som gömmer sig, icke synes uti gerningarne,
så uppenbarar det sig likväl i inånga ting, när man gifver
noga akt derpå. Herren säger: »Ingen tjenare kan tjena två
herrar; J kunnen icke tjena Gud och Mammons, Luk. 16: 13.
438. Dock kan ingen af egen magt och kraft rena sig
från sina onda lustar; men likväl kan sådan rening icke ske utan
menniskans magt och krafter, såsom om de vore hennes egna.
I motsatt fall skulle ingen kunna strida emot köttet och des»
lustar, hvilket dock är hvar och en ålagdt; ja, man skulle
icke ens tänka på någon strid. På detta sätt skulle man
släppa sinnet löst till allt slags ondt och endast genom de i
verlden stiftade rättvisans lagar och deras straff afhållas ifrån
att låta dem bryta ut i gerning; således skulle man invärtes
blifva som en tiger, en panter och en orm, hvilka icke kunna
tänka något angående deras lustars grymma nöjen. Häraf
är det klart, att menniskan, som är begåfvad med förnuft
framför de vilda djuren, bör göra motstånd mot sitt onda på
grund af den magt och de krafter, som äro henne gifna af
Herren, ty denna magt och kraft känner hon i alla hänseenden
likasom sin egen; och denna skenbarhet har Herren gifvit
hvarje menniska för nyfödelsens, tillräknelsens, förbindelsen»
och frälsningens skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
