- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
489

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MENNISKOKÄRLEK ETC. 489

Att man under kärlekens utöfning icke sätter förtjenst

i Gerningarne då man tror, att allt godt är från

Herren.

439. Att sätta någon sjelfförtjenst i de gerningar, som
man gör för salighets skull, är fördömligt; ty deruti ligger
mycket ondt förborgadt, hvarom den, som gör sådana
gerningar, icke har någon aning. Deruti döljer sig ett
förnekande af Guds inflytelse och inverkning hos menniskan;
förtröstan på egen förmåga i allt som angår salighet, tro på
sig sjelf och icke på Gud; rättfärdiggörelse af sig sjelf,
frälsning af egen kraft, tillintetgörelse af Guds nåd och
barmhertighet, förkastande af omskapelse och nyfödelse medelst
guddomliga medel, i synnerhet ett frånkännande af Herrens
Guds Frälsarens förtjenst och rättfärdighet, hvilka man
tillegnar sig sjelf, dessutom ett beständigt afseende på lön,
hvilken man betraktar som första och sista ändamålet;
förqväf-vande och utsläckande af all kärlek till Herren och till sin
nästa, fullkomlig okunnighet om och oförmåga till att fatta
ljufheten af en himmelsk kärlek, sorn icke har den ringaste
tanke om förtjenst, och en känsla blott af sjelfkärlek; ty de,
som sätta lön i första rummet och salighet i det andra, och
således salighet för lönens skull, de omvända ordningen och
eänka sitt sinnes inre längtan ned i sin egenhet och nedsöla
dem i kroppen med köttets onda. Deraf kommer det, att
det goda, som icke afser förtjenst, är såsom purpur. Att
man icke skall göra det goda for belönings skull, lärer
Herren hos Lukas, 6: 33, 35: »Om I gören dem godt som göra
eder godt, hvad tack hafven l? Utan älsken edra fiender och
gören godt, och lånen utan att hoppas något igen, då skall eder lön
vara mycken, och I skolen vara den Högstes ~barn, ty Han är
mild emot de otacksamme och onde». Att rnan icke kan göra
något godt, som i sig sjelf är godt, utan att man gör det af
Herren, kan man se hos Johannes 15: 4, 5: »Blifven i Mig
och Jag i eder. Såsom grenen icke kan lära frukt af sig sjelf
om han icke förblifver i vinträdet, så kunnen icke heller I om
I icke förblifven i Mig; ty utan Mig kunnen I alls intet göra»,
och 3: 27: »Icke kan en menniska taga något, om det icke
gifves henne från himlen».

440. Men att tänka, att man skall komma till himlen,
och att man fördenskull måste göra det goda, det är icke
att afse lön såsom ändamål och sätta förtjenst i gerningar,
ty detsamma tänka ock de, som älska sin nästa såsom sig
sjelfva och Gud öfver allt, emedan de tänka det af tro på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free