- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
495

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MENNISKOKÄRLEK ETC. 495

kroppens och sinnenas nöjen samt för hvarjehanda umgänges
skull. Sådan vänskap kan ingås med hvem som helst, äfven
med en hofnarr, som gycklar vid furstens bord. Denna
senare kallas helt enkelt vänskap, men den förra
kärleksvänskap; ty vänskap är en blott naturlig förbindelse, men
kärlek är deremot en andlig förbindelse.

447. Att vänskap af kärlek kan blifva skadlig efter
döden, är klart af himlens tillstånd, af helvetets och af
menniskoandens tillstånd i förhållande till dem. Hvad himlens
tillstånd beträffar, så är den åtskild i otaliga samfund efter
alla olikheter i böjelser af kärlek till det goda; helvetet
deremot är åtskildt eller indeladt efter alla växlande böjelser af
kärlek till det onda. Efter döden sluter sig menniskan, som
då är ande, allt efter det lif hon fört i verlden, genast till
ett samfund, der hennes rådande kärlek finnes; till något
himmelskt samfund sluter hon sig, om Gud och hennes
nästa utgjort hufvudföremålet för hennes kärlek, men deremot
till något helvetiskt samfund, om hon sjelf och verlden hade
utgjort hufvudföremålet för hennes härlek. Strax efter
inträdet i den andliga verlden - hvilket sker efter döden och
den materiela kroppens nedläggande i grafven - beredes
menniskan under någon tid för det samfund, dit hon är
egnad, och beredeisen sker medelst aflägsnandet af hvarje
kärlek, som icke samstämmer med hennes hufvudsakliga kärlek.
Derför skiljes då den ene från den andre, vän från vän,
skyddsling från herre, och äfven fader från barn och broder
från broder, och hvar och en af dem blifver med hänsyn till
det inre fogad till sina likar, med hvilka han skall för evigt
lefva ett likartadt lif, och det just ett sådant som i
egentlig mening är hans egendomliga lif. Under första
beredelse-tiden komma de dock tillsamman och samtala vänskapligt
likasom i verlden, men småningom skiljas de från hvarandra,
hvilket sker helt oförmärkt.

448. Men de, som i verlden knutit ömsesidig
kärleksvänskap, kunna icke såsom andra enligt ordningen skiljas
från hvarandra och förbindas med ett samfund, som
motsvarar deras lif; ty de äro invärtes till anden sammanbundna
och kunna icke slitas från hvarandra, emedan de äro som
grenar inympade i andra grenar. Om derför den ene är till
sitt inre i himlen och den andre till sitt inre i helvetet,
sammanhänga de föga annorlunda än såsom ett får vid en varg,
en gås vid en räf eller en dufva vid en hök, och den, hvars
inre är i helvetet, inblåser sina helvetiska böjelser och
tankar i den hvars inre är i himlen^ ty man vet mycket väl i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free