- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
510

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

510 DEN SANNA KUISTNA RELIGIONEN.

som en orm och förvandlar blodet till var. Sammaledes är
det med öfverträdelser emot vår nästa; om de icke
undanrödjas medelst bättring och medelst ett lefverne efter Guds
bud, så blifva de qvar och äta sig djupare och djupare in; och
de som utan bättring endast bedja till Gud, att Han må förlåta
dem deras synder, likna borgare i en stad, som äro angripna
af smittosam sjukdom, och som gå till borgmästaren och säga:
bota oss, herre, men få till svar: Jag kan icke bota er. Gån
till läkaren att I fån veta läkemedlen, köpen eder dem af
apotekaren och tagen dem in, och I skolen blifva friska. Så
skall ock Herren säga till dem, som bedja om syndernas
förlåtelse utan verklig bättring: »öppnen Ordet och läsen hos
Esaias det jag har sagt: »Ve ett syndigt folk, af svår
miss-gerning: derför när I uträcken edra händer, bortgömmer Jag
.mina ögon ifrån eder, äfven om I mycket ~bedjen, hör jag icke.
Tv ån eder, undanrödjer^ edra gerningar s ondska från mina ögon,
upphör en att göra det onda, lär en eder att göra det goda, och
då skola edra synder undanrödjas och förlåtas, 1: 4, 15-18.
Då dessa förhandlingar voro afslutade, uträckte jag handen
och bad, att det måtte tillåtas mig, fastän en främling,
att framställa äfven min mening. Ordföranden framstälde
min anhållan och efter erhållen tillåtelse sade jag: »Min
mening är den, att Menniskokärlek består uti att af kärlek till
rättvisa handla med urskiljning i all gerning och syssla, och att
göra det af en kärlek, som har sin upprinnelse blott ifrån
Herren Gud Frälsaren. Allt hvad jag har hört från dem sorn
sitta på bänkarne till höger och vänster är utmärkta bevis
på kärlek; rnen såsom ordföranden i denna församling i sitt
företal har sagt, så är kärleken i sitt ursprung andlig och i
sin härledning naturlig, och om en naturlig kärlek i sitt inre
är andlig, synes den för änglarne genomskinlig som en
diamant, men om den till sitt inre icke är andlig och således
blott naturlig, synes den för änglarne såsom en
oigenomskin-lig perla, eller likasom ögat i en kokad fisk. Det
tillkommer icke mig att säga, om de utmärkta bevisen för kärlek,
som I hafven i ordning framfört, äro ingifna af andlig
kärlek eller icke, men det tillkommer mig här att säga hvad
det andliga, som bör vara uti kärlekens gerningar, skall vara,
på det att de skola kunna vara naturliga former af andlig
kärlek. Sjelfva det andliga uti alla gerningar består
väsentligen deruti, att de utöfvas af kärlek till rättvisa med
urskiljning, d. v. s., att man vid kärlekens utöfning bör
utforska om man handlar af rättvisa eller icke, och det kan man
inse på grund af sin urskiljningsförmåga. Man kan nämli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free