- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
514

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514 DEN SANNA KRISTNA HELIGIGNEN.

Nu stod en upp, hvilken ängeln som talade med mig kallade
Synkretist (medelvägsman). Han tog mössan och lade den
på bordet, men satte den genast åter på hufvudet, emedan
han var skallig. Denne började nu tala och sade: »Hören
mig! I faren alla vilse. Det är sant, att tron är andlig och
kärleken moralisk; men likväl förbinda de sig med
hvarandra, och förbindelsen sker förmedelst Ordet och på samma
tid medelst den Helige Ande samt medelst deras verkan,
som väl kan kallas lydnad, men deruti har menniskan icke
någon del, ty när tron ingjutes i henne, vet hon derom icke
mer än en bildstod. Jag har länge tänkt på denna sak och
slutligen funnit, att menniskan kan få andlig tro af Gud,
men att hon lika litet som en stock kan röras af Gud till
andlig kärlek». Denna åsigt biföllo alla, som hyllade tro
allena; men de som voro i eller hyllade kärlek ogillade den
och sade i sin förtrytelse: »Hör, kamrat, du tycks icke veta,
att det fins ett andligt moraliskt lif och ett blott naturligt
moraliskt lif; det andligt moraliska lifvet finnes hos dem,
som göra det goda af Gud och likväl såsom af sig sjelfva,
och det blott naturligt moraliska lifvet finnes hos dem, som
göra godt från helvetet, och icke desto mindre likasom af
sig sjelfva».

Det har ofvanför blifvit, sagdt, att denna ordstrid hördes
såsom en tandagnisslan och såsom ett bultande, blandade med
ett hest ljud. Tvisten, som hördes lik en tandagnisslan, kom
ifrån dem, som gjorde tron till det enda väsentliga i kyrkan;
bultningen kom ifrån dern, som gjorde kärleken till det enda
väsentliga i kyrkan, och det hesa ljudet kom ifrån
medelvägsmannen. Orsaken till, att ljudet af ordstriden hördes så på
afstånd, var den, att alla hade disputerat under sin lefnad
i verlden, men aldrig undflytt något ondt, och sålunda icke
gjort något godt af andlig grund; de voro äfven alldeles
okunnige derom, att allt som hör till tron är sant, och allt
som hör till kärleken är godt, att sant utan godt icke är sant
i anden, och att det goda utan det sanna icke är godt i
anden, och att således det ena frambringar det andra.

461. Tredje MinnesYärdig-lieten. En gång blef jag i
anden förd till södra väderstrecket i den andliga verlden och
till ett paradis der, och jag såg, att det öfverträffade i
skönhet alla andra som jag hittills hade besökt. Orsaken härtill var
den, att trädgård betecknar insigt, och att alla de, som
framför andra utmärka sig i insigt, öfverföras till söder. Edens
trädgård, hvaruti Adam var med sin hustru, betecknade icke
heller annat, och att de utdrefvos derifrån iunebär derför,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free