- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
585

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM BÄTTRING. 585

att med Adam och hans hustru förebildligen beskrifves den
första kyrkan på vårt jordklot, med Edens trädgård hennes
visdom, med Lifvets träd hennes skådande till Herren, som skulle
komina, och med Trädet för kunskap om godt och ondt
hennes skådande till sig sjelf och icke till Herren. Att denna
kyrka förebildligen beskrifves i de första kapitlen af
Skapelseboken, är medelst många ställen ur Ordet visadt i de
H. Hemligheter, utgifna i London. Då man rätt förstått och
antagit detta, faller den hittills hysta meningen, att det onda,
som är menniskan medfödt ifrån föräldrarne, härrör från
Adams synd - ty man inser då. att det ärftliga onda icke
har sitt ursprung från Adam, utan har en helt annan grund.
Att lifvets träd och kunskapens träd om godt och ondt
finnas hos hvarje menniska, och att det, att de sägas vara satta
i en trädgård, betecknar den fria viljan att vända sig till
Herren eller att vända sig bort ifrån Honom, är fullständigt
bevisadt i kapitlet om den Fria Tiljan.

521. Men, min vän, det ärftliga onda härstammar
endast ifrån föräldrarne, dock icke sjelfva det onda, som
menniskan verkligen begår, utan böjelsen till det onda. Att så
är fallet, skall hvar och en klart erkänna, om han blott vill
begagna sitt förnuft och med eftertanke betrakta det
dagliga lifvets erfarenhet. Hvem vet icke, att barnen hafva
ifrån födelsen en gemensam likhet med sina föräldrar med
hänsyn till deras anletsdrag, seder och lynnen, samt att
äfven barnbarn och barnbarns barn hafva likhet med förfäderna,
eå att många kunna af denna likhet känna familjer och
äfven folkslag från hvarandra, såsom t. ex. Afrikaner från
Européer, Neapolitaner från Tyskar, Engelsmän från Fransmän,
o. s. v. Hvem känner sålunda icke igen juden på hans
ansigte, ögon, tal och åtbörder? Och om man kunde förnimma
den lif s strömning, som utböljar från hvars och ens medfödda
sinnesart, så kunde man likaledes öfvertygas om likheten i
lynnen och sinnen. Häraf följer, att en menniska icke födes
med sjelfva det onda, utan blott med böjelse till ondt, men
dock med mer eller mindre öfvervägande benägenhet till
särskilda slags ondt. Derför dömes ingen efter döden för
något ärftligt ondt, utan för de gerningar, som han sjelf
begått. Detta är ock tydligt af detta Herrens stadgande:
"»Fadren skall icke dö för sonens skull och sonen icke för fadrens
skull-, hvar och en skall dö för sin synd», 5. Mos. 24: 16.
Härom har jag blifvit förvissad i den andliga verlden af
aflidna barn, nämligen deraf, att de hafva endast böjelse för
det onda, så att de vilja det, men likväl icke göra det; ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free