- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
586

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

586 DEN SANSA KRISTNA RELIGIONEN.

de uppfostras under Herrens vård ocli blifva frälsta. Den
ofvannämda böjelsen och benägenheten till det onda, hvilken
fortplantas från föräldrar på barn och efterkommande, brytes
endast förmedelst en ny födelse af Herren, och som kallas
pånyttfödelse. Utan sådan ny födelse blifver samma böjelse
icke allenast orubbad qvar, utan tillväxer ifrån föräldrar i
efterföljande led med allt större benägenhet till det onda,
och öfvergår omsider till allt slags ondt. Deraf kommer det,
att Judarne ännu äro afbilder af deras fader Juda, som tog
en kanaanitiska till hustru och begick äktenskapsbrott med
sin sonhustru Thärnar, och af denna förbindelse föddes tre
af deras slägter, och derför har denna ärftliga böjelse i
efterföljande tider blifvit så tillökad, hos dem, att de icke kunna
af hjertats tro omfatta den Kristna religionen. Vi säga, »att de
icke kunna», emedan deras sinnes inre vilja sätter sig ernot,
och det är denna vilja som gör, att de icke kunna.

522. Att allt ondt blifver qvar hos menniskan, om det
icke undanrödjes, och att hon icke kan frälsas om hon
blifver qvar i det onda, följer af sig sjelft. Att icke något ondt
kan undanrödjas utan af Herren hos dem, som tro på
Honom och älska sin nästa, kan man tydligen inse af hvad förut
är sagdt, i synnerhet af följande i kapitlet om tron: v Att
Herren, kärleken och tron utgöra ett, såsom lifvet, viljan och
förståndet, och om de delas, går hvardera förlorad likasom en
perla, sönderstött till stoft»; och: »Att Herren är kärlek och
tro i menniskan, och att menniskan är kärlek och tro i Herren».
Men, frågar inan nu: huru kan en menniska inträda i en
sådan förening? så är svaret, att hon icke kan det utan att
hon till någon del medelst bättring undanrödjer det onda.
Vi säga, att man skall undanrödja det onda, emedan Herren
utan menniskans medverkan icke omedelbarligen gör det,
hvilket ock i samma kapitel samt i det följande om den fria
viljan är till fullo bevisadt.

523. Man påstår, att ingen kan uppfylla lagen, emedan
den, som bryter emot ett bud af tiobudslagen, bryter emot
alla; men detta talesätt skall icke förstås efter ordalydelsen;
ty det skall förstås så, att den, som af föresats eller
bekräftelse handlar emot ett bud, han handlar också emot de
öfriga, ty att handla af föresats och bekräftelse är att
alldeles neka, att det är synd, och då förkasta det såsom af
ingen betydelse, om man säger, att det är synd; och den som
således nekar och slår bort synden, lian håller allt, som kallas
synd, för ingenting. Till en sådan föresats komma de som
icke vilja höra talas om bättring; men de deremot, som un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free