- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
648

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

648 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.

gen att den sker alldeles i samma grad som helvetet
undan-rödjes och sålunda aflägsnas från himlen; ty menniskan är
- såsom förut är sagdt - till sin första natur, som hon
har från födelsen, ett helvete i smått, och med hänsyn till
sin andra natur, som hon undfår medelst den andra födelsen,
en himmel i smått. Häraf följer, att det onda hos
menniskan undanrödjes och frånskiljes på samma sätt som helvetet
och himlen i stort, och att det onda, i den mån det
undanrödjes, vänder sig bort ifrån Herren och småningom vänder
sig upp och ned, samt att detta sker i den mån himlen
inplantas, d. v. s., i samma mån som menniskan blifver ny.
Till upplysning härom skall tilläggas, att hvarje ondt hos
menniskan står i förbindelse med sådana i helvetet, som äro
i samma onda, och tvärtom att allt godt hos menniskan står
i förbindelse med sådana i himlen, som äro i samma goda.
614. Af det anförda är det klart, att syndernas
förlåtelse icke består i deras utplånande och b orts try kand e, utan i
deras aflägsnande och således frånskiljande, äfvensom att allt
ondt, som menniskan i verkligheten har tillegnat sig,
blifver qvar. Då nu syndernas förlåtelse består uti deras
aflägsnande och frånskiljande, så följer också, att menniskan
af-hålles af Herren ifrån det onda och fasthålles uti det goda,
och att det just är detta, som gifves menniskan förmedelst
pånyttfödelsen. En gång hörde jag någon i den lägsta
himlen säga, att han var ren ifrån synder, emedan de voro
borttvagna medelst Kristi blod, såsom han tillade; men
emedan han var inom himlen och af okunnighet var i denna
villfarelse, så blef han inlåten i sina egna synder, och han
erkände dem i den mån de återkommo. På grund af detta rön
fick han en ny tro, gom bestod i den öfvertygelsen, att hvarje
menniska likasom hvarje ängel af hålles af Hert en ifrån det
onda och hålles i det goda. Häraf är det tydligt, hvaruti
syndernas förlåtelse består, att den icke sker i ett ögonblick,
utan följer pånyttfödelsen allt efter dess framskridande.
Syndernas aflägsnande, som kallas deras förlåtande, kan jemföras
rned orenlighetarnas utkastande ur Israels barns läger i
öknen, som låg rundt omkring, ty deras läger förebildade
himlen och öknen helvetet. Det kan äfven jemföras med
hed-ningarnes bortdrifvande af Israels barn i Kanaans land och
Jebuseernas från Jerusalem, hvilka icke utkastades, utan
frånskildes. Det kan jemföras med Dagon, filistéernas Gud, som
man, då arken infördes, först fann liggande på sitt ansigte
på jorden och sedan med hufvudet och händerna afhuggna
på tröskeln, följaktligen var han icke utkastad utan makad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free