Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
652 DEN SANNA KRISTNA RELIGIONEN.
vårtiden i verlden, och af deras förbindelse återvinna djur
och växter på jorden sin alstringskraft. Sammaledes är det
med den andliga värmen och ljuset; de förbinda sig på
samma sätt i menniskan, då hon är eller lefver i trons
sanningar och tillika i kärlekens godheter, ty - såsom i kapitlet
örn tron förut är sagdt - från hvarje trons sanning
utströmmar ljus, som upplyser, och från hvarje kärlekens godhet
utströmmar värme, som antänder. Andligt ljus är också i sitt
väsen insigt, och andlig värme är i sitt väsen kärlek, och
Herren allena sammanbinder dem hos menniskan då Han
på-nyttföder henne; ty Herren säger: "»De ord jag talar till eder
äro ande och lift, Joh. 6: 63. »Tron på ljuset, att I mån vara
ljusets l)arn; Jag har såsom ljuset kommit till verlden», Joh.
12: 36, 46. Herren är Solen i den andliga verlden,
hvarifrån allt andligt ljus och värme kommer, och detta ljus
upplyser, och denna värme upptänder, och genom bådas
förbindelse gifver Han menniskan lif och pånyttföder henne.
619. Af det ofvan anförda kan man klart inse, att man
utan sanningar icke kan hafva någon kunskap om Herren,
äfvensom att man utan sanningar icke kan hafva någon tro
och således ingen kärlek, följaktligen att utan sanningar icke
finnes någon lära om Gud, och der det icke finnes någon
lära om Gud, der kan det icke heller vara någon kyrka. I
ett sådant tillstånd är nu for tiden den stora mängden af de
folk, som kalla sig kristne, och sorn säga sig vara uti Evangeliets
ljus, då de likväl äro i sjelfva det djupa mörkret, ty sanningarne
ligga likaså bortgömda under det falska, som guld, silfver och
ädla stenar begrafna ibland de dödas ben i Hinnoms dal.
Att det verkligen förhåller sig så, har blifvit mig klart af
de strömningar som i den andliga verlden utgå och sprida
sig från den nuvarande kristenheten. En af dessa
strömningar, som angår Herren, utgår och sprider sig från det södra,
väderstrecket, der de lärde af presterskapet och de kunnige
af lekmännen vistas. Hvarest denna strömning kommer,
tränger den in i föreställningarne och borttager hos många tron
på Herrens Menniskoväsens Guddom, hos många försvagar
den denna tro, och hos många gör den samma tro till
dåraktighet. Orsaken härtill är den, att den tillika medför tron
Så tre gudar, och dermed åstadkommer förvirring. Den
an-ra strömningen, som angår tron, är likasom ett svart moln
om vintern, som medför mörker, förvandlar regn till snö, gör
träden nakna, kommer vattnen att frysa och beröfvar fåren
allt bete. Denna strömning i förbindelse med den förra
medför likasom en dödssömn i fråga om den Ende Guden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
