- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
741

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DÖPELSEN. 741

nen och rörelser, och att de särskilda tingen i naturen äro
såsom hinnor, skidor och omklädnader, hvilka omgifva de
andliga tingen, och närmast frambringa de verkningar som
motsvara Guds, Skaparens, ändamål.

696. Femte Minnesyärdigheten. En gång bad jag till
Herren att få tala med Aristoteles* lärjungar, samt med
Car-tesii och Leibnitz’ lärjungar för att höra deras meningar om
själens och kroppens gemenskap. Efter bönen infunno sig
nio män. tre Aristoteliker, tre Cartesianer och tre
Leibnitzi-aner; och de stodo omkring mig, på venstra sidan
Aristoteles’ anhängare, till höger Cartesii efterföljare, och Leibnitz’
gynnare bakom. På långt afstånd såg jag tre lagerkrans ad e
män långt ifrån hvarandra, och af förnimmelse, som inflöt
från himlen visste jag, att de voro hufvudlärarne sjelfva.
Bakom Leibnitz stod en, som höll en flik af hans kläder,
och man sade, att det var Wolf. De nio männen sågo på
hvarandra, helsade vänligen och talades vid; men genast
uppsteg en ande nedanifrån med en fackla i högra handen och
skakade den framför deras ansigten, hvaraf de blefvo
ovänner, tre mot tre, och sågo på hvarandra med bister uppsyn,
ty de grepos af lust att tvista och träta. Då började
Ari-stotelikerna, hvilka äfven voro skolastiker, och sade: »Hvem
inser icke, att föremålen inflyta genom sinnena inuti själen,
likasom någon går in genom en dörr i en kammare, och att
själen tänker enligt inflytelsen? Då en älskare ser den sköna
jungfrun eller bruden, tindrar icke då hans öga och leder
hans kärlek till själen? När den girige ser pungar med
pengar, brinna då icke alla hans sinnen vid synen deraf och
införa deras bild, som i själen uppväcker begäret att ega
dem? Då en högmodig hör beröm om sig, spänner han icke
öronen och leda de icke berömmelserna till själen? Äro då
icke kroppens sinnen likasom förmak, genom hvilka allena
är ingången till själen? Hvem kan väl af detta och otaliga
liknande ting sluta annat än, att det är en inflytelse från
naturen eller en fysisk inflytelse?» Vid detta påstående höllo
Cartesii efterföljare fingren under pannan, men de drogo dem
nu tillbaka och svarade: »Ack! I talen af skenbarheter.
Veten I icke, att det icke är ögat som älskar en jungfru eller
en brud, utan själen? Likaledes att icke heller kroppssinnet
af sig sjelf har lust till penningarne i pungen, utan af
själen? Likaledes att det icke heller är öronen som af sig
sjelfva emottaga de bifallandes beröm, ty också de göra det
från själen? Ar det icke känsloförmågan eller förnimmelsen
som gör, att man känner, och denna förnimmelse hör ju till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free