- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
767

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN HELIGA AFTONMÅLTIDEN. 767

kropp? Och Hans kropp utgöra de, som tro på Honom och
göra Hans vilja. Hans vilja ar kärlekens utöfning enligt
trons sanningar.

726. Att man icke blifver delaktig af evigt lif och
salighet utan förbindelse med Herren, kommer deraf, att Han
Sjelf är det eviga lifvet och saligheten. Att Han är det
Eviga lifvet, synes tydligen af många ställen i Ordet, t. ex.
’»Jesus Kristus är den sanne Guden och det eviga lifvet» l Joh.
5: 20. Att Han är Saligheten är också klart, emedan
salighet och det eviga lifvet äro ett och detsamma. Hans namn
Jesus betyder också salighet och frälsning, och derför kallas
Han i hela den kristna verlden Frälsare. Dock äro inga
andra värdiga gäster vid den Heliga Måltiden än de, som
invärtes äro förbundna med Herren, och desse äro de, som äro
pånyttfödda; men hvilka som äro pånyttfödda, är visadt i
kapitlet om Omskapelsen och Pånyttfödelsen. Det finnes många
som bekänna Herren, och som göra sin nästa godt, men om
de icke göra det af kärlek till sin nästa och af tro på
Herren, så äro de icke pånyttfödda, emedan de göra sin nästa
godt endast af orsaker, som afse verlden och dem sjelfva
men icke deras nästa såsom nästa. Sådana menniskors
gerningar äro blott naturliga och hafva i sitt inre icke något
andligt, ty de bekänna Herren blott med munnen och
lapparne, men deras hjerta är långt ifrån Honom. Verklig
kärlek till ens nästa och verklig tro äro af Herren allena och
bådadera meddelas menniskan, då hon af sin fria vilja gör
sin nästa godt på ett naturligt sätt och tror sanningarne på
ett förnuftigt sätt samt skådar till Herren, och då hon gör
dessa tre ting derför, att de äro befalda i Ordet, då
inplan-tar Herren kärlek och tro uti hennes midt, och gör båda
andliga. Så förbinder sig Herren med menniskan och
menniskan med Herren, ty om icke förbindelse sker
ömsesidigt så eger ingen förbindelse rum. Men detta är
fullständigt visadt i kapitlen om Kärlek och tro, om den Fria
Viljan och om Pånyttfödelsen.

727. Att förbindelser och sällskapligt umgänge i
verlden ega rum medelst bjudningar till måltider och medelst
gästabud, är en bekant sak; ty inbjudaren afser dermed något
som tjenar till ett ändamål, något som kan leda till samdrägt
och vänskap. Ännu mera är detta fallet med bjudningar,
som hafva andliga saker till ändamål. Gästabuden i de gamla
kyrkornas tid voro kärleksmåltider, likaså i den ursprungliga
kristna kyrkan; och vid sådana tillfallen styrkte den ene den
andre, på det att de af uppriktigt hjerta måtte förblifva i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0789.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free