- Project Runeberg -  Den sanna kristna religionen /
797

(1892) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DEN HELIGA AFTONMALTIDEN. 797

hand i kostligt Ofirs guld, hennes klädnad af guldinflätning, i
stickade kläder skall hon framföras till konungen; Jungfrurna efter
hennef hennes väninnor skola komma i konungens palats», Ps.
45: 10-16. Sedan frågade de: »År det icke tillbörligt att
någon prest är närvarande och tjenstgör?» Den vise svarade:
»Detta är tillbörligt på jorden, men icke i himlarne på grund
deraf, att Herren sjelf och kyrkan här förebildas; detta vet
man icke på jorden. Likväl förrättar presten hos oss
för-lofningar, och hör, emottager, bekräftar och helgar
samtycket, och samtycket är det väsentliga i äktenskapet, men allt
det öfriga, som följer, hör till dess form.

749. Härefter gick den ledsagande ängeln fram till de
sex jungfrurna och berättade äfven för dem om sina
följeslagare och bad, att de skulle bevärdiga dem med ett
samtal. De gingo derför fram, men då de voro nära dem, drogo
de sig hastigt tillbaka och gingo in i fruntiinmernas rum,
derest äfven andra jungfrur, deras väninnor voro. Då
ängeln såg detta, följde han efter dem och frågade hvarför de
så hastigt drogo sig tillbaka utan att tala med främlingarne.
De svarade: »Vi kunde icke närma oss dem». »Hvarför
icke?» frågade han. »Vi veta icke», svarade de, »men vi
kände något?i som stötte oss från dem; vi hoppas att de
förlåta oss». Ängeln gick då tillbaka till sina följeslagare och
berättade dem, hvad jungfrurna hade svarat, samt tillade:
»Jag anar, att I icke hafven kysk kärlek till könet. I
himlen älska vi jungfrurna för deras skönhet och deras täcka
seder, och vi älska dem i hög grad, men kyskt». Härvid
logo hans följeslagare och sade: »Du anar rätt; hvem kan se
sådana skönheter på nära håll och ej känna någon begärelse?»

750. Efter detta festliga sällskap gingo alla de till
bröllopet bjudna sin väg, och äfven de tio männen med sin
ledsagande ängel. Det var sent på aftonen, och de gingo
till sängs. I dagningen hörde de detta tillkännagifvande:
I dag- är sabbat. De stodo då upp, och frågade ängeln: Hvad
är detta?» Han svarade: »Det är kallelse till Gudstjenst,
som återkommer på bestämda tider och tillkännagifves af
presterna. Den förrättas i våra tempel, och varar omkring
två timmar; I kunnen derför, om I hafven lust, följa med
mig, så skall jag ledsaga eder in». De gjorde sig då redo
och följde ängeln, och gingo in i templet. Det var en
mycket stor byggnad som kunde rymma omkring tie tusen
åhörare; den var halfrund, med bänkar eller säten som gingo
oafbrutet rundt omkring efter templets runda form.
Predikstolen stod framför dem något litet tillbakadragen ifrån me-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:43:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/densanna/0819.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free