Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TIDEHYARFVETS FULLÄNDNING ETC. 811
skänker likasom i speglar och längtar efter hans ankomst
och tager emot honom med fröjd då han kommer, och
hennes fröjd är uttrycket af den kärlek, hvaraf hela hennes
hjerta är fullt.
Att Herrens Ankomst icke är en Ankomst till att
förstöra den synliga Himlen och den bebodda Jorden,
samt till att skapa en Ny Himmel och en Ny
Jord, såsom hittills många hafva antagit
till följd af att de icke förstått
Ordets andliga betydelse.
768. Det är i den närvarande tiden en allmänt rådande
åsigt inom de olika kyrkosamfunden, att Herren skall synas
i himlens skyar med änglar och basunklang, då Han kommer
till den yttersta domen, och församla alla som bo på jorden
tillika med dem som äro aflidna samt skilja de onde från
de gode, såsom herden skiljer getterna från fåren, och att
Han då skall kasta de onde eller getterna till helvetet och
lyfta de gode eller fåren till himlen, samt än vidare, att Han
då äfven skall skapa en synlig ny himmel och en beboelig
ny jord, och till denna nedsända en stad, som skall kallas
det Nya Jerusalem, hvars byggnad skall vara enligt
beskrifningen i Uppb. 21 kap., nämligen af jaspis och guld och
imirens grundvalar af alla slags ädla stenar, och dess höjd,
bredd och längd lika, tolf tusen stadier; och att alla utvalda
ekola församlas i denna stad, både de som lefva och de som
allt sedan verldens begynnelse gått bort, samt slutligen, att
desse då skola återgå i sina kroppar och njuta evig fröjd i
den härliga staden, såsom i sin himmel. Denna mening om
Herrens ankomst och om den yttersta domen är den nu för
tiden rådande i de kristna kyrkosamfunden.
769. Med hänsyn till själarnes tillstånd efter döden
hysa alla i allmänhet och hvar och en i synnerhet, i vår tid
den åsigt, att menniskosjälarne äro luftvarelser, om hvilka
man har samma föreställning som om en vindfläkt, och att
de - emedan de hafva en sådan beskaffenhet - förvaras
till yttersta domens dag i jordens medelpunkt, der de hafva
ein förmodade men obekanta vistelseort (Pu) eller i fädernas
afgrundsrand (Limbus). Men angående denna sak är man
dock af olika åsigter; ty somliga mena, att de äro eter-
eller luftgestalter, och att de således äro likasom vålnader och
epoken, af hvilka några bo i luften, andra i skogarne, andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
