Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TIDEHVAKFYETS FULLÄNDNING ETC. 837
eenfärgade tapeter, och äfven likasom en bokhylla midt i
rummet; men så snart de gått bort, försvunno dessa
prydnader, och den förra kalkrappningen och tomheten återkom.
Men detta hände, då han var i sitt förra tillstånd.
798. Om Calvin har jag hört följande: 1. Då han först
kom till den andliga verlden, trodde han icke annat än att
han ännu var i den verld, der han var född; och ehuru han
hörde af de änglar som i början voro hans sällskap, att han
nu var i deras verld och icke i den förra, svarade han: »Jag
har samma kropp, samma händer och lika sinnen»; men
änglarne underrättade honom om, att han nu var i en substantiel
kropp, och att han förut var icke blott i denna, utan också
i en materiel kropp som bekläder den substantiela, att han
hade bortlagt den materiela kroppen och behållit den
substantiela af hvilken en menniska är menniska. Detta förstod
han i början, men dagen derpå kom han tillbaka i sin förra
tro, att han ännu var i den verld, der han var född.
Orsaken härtill var den, att han var en sinlig menniska, sorn
ingenting annat trodde än det han inhemtade från
kroppssinnenas föremål; derför danade han alla sin tros lärosatser af
egen förståndighet och ej af Ordet. När han anförde
ställen ur Ordet, gjorde han det blott för folkets skull, att de
skulle skänka honom sitt bifall. 2. Efter denna första
period, då han öfvergifvit änglarne, ströfvade han omkring och
frågade hvar de voro, som ifrån gamla tider trodde på en
Förutbestämmelse; man sade honom, att de blifvit aflägsnade
samt instängda och öfverhölj da, och att icke någon ingång
stod öppen till dem, utom från baksidan under jorden, men
att likväl Gottschalks lärjungar ännu fritt gingo omkring och
etundorn samlades på ett ställe, som på det andliga språket
kallas Pyris. Då han nu åstundade att umgås med dem, så
fördes han till ett ställe, der några af dem stodo, och då
han kom ibland dem, var han i sitt hjertas förnöjelse och
knöt en innerlig vänskap med dem. 3. Men sedan
Gottschalks anhängare blifvit bortförda till sina bröder i en håla,
betogs han af ledsnad och sökta här och der efter en fristad
och blef slutligen emottagen i ett samfund som bestod af
idel enfaldige andar, och ibland dem voro äfven några som
voro religiöst sinnade, och då han märkte, att de alls
ingenting visste om ej heller kunde fatta något af läran om
förutbestämmelse, begaf han sig till ett hörn i samfundet och
dolde sig der en lång tid utan att öppna sin mun om
någonting som angick kyrkan. Detta var så skickadt af
Försynen för att han skulle gå ifrån sin villfarelse om föi-utbe*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
