Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den gamla regimens dödskamp. Landsflyktens år. I Schweiz och Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En av de kampmetoder, som föreslogos av detta
parti, var att slå in på den beväpnade resningens väg
och söka anhängare inom hären. För detta syfte
gjordes stark propaganda inom armén, särskilt bland
officerarna, och en speciellt militärisk
revolutionsorganisation grundades. Den största utveckling fick denna
verksamhet i början av 80-talet (efter kejsarmordet i
mars 1881). Men på mitten av 1880-talet
sammanstörtade denna militäriska revolutionsorganisation på grund
av Degajevs förräderi, och inom officerskåren företogos
många häktningar. Härpå följde rättegång efter
rättegång i senare delen av 80-talet, och Narodnaja Voljas
militära revolutionsorganisation upphörde.
Allt ifrån ungdomsåren intresserade jag mig för
Narodnaja Voljas idéer och kampmetoder. När
föreningen upplöstes, var jag redan officer i
artilleriakademien, och här föddes hos mig och några kamrater tanken
på att pånyttföda den militära organisationen. Det var
år 1888, men redan 1889 voro vi alla häktade och
inspärrade i Petropavlovska fästningen.
Jag skall ej beskriva mina intressanta upplevelser
i detta beryktade fängelse, ty det hör ej till detta ämne.
Efter mer än halvårig fängelsetid blevo vi alla — utan
dom och rannsakning — skingrade till avlägsna orter
under uppsikt av polis och myndigheter. På min lott
föll Turkestanska territoriet, där jag tillbragte ungefär
tio år under ständigt kringflackande från en ort till en
annan.
Så kom revolutionsåret 1905. Jag vistades då i
Kiev, där jag, tack vare några "politiska förbrytelser"
(jag hade då anslutit mig till socialistiska
revolutionärer), kom i delo med general Suchomlinov, och jag
måste åter bege mig till Turkestan. Jag reste dit med
den nu fullt bestämda föresatsen att bryta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
