Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Delegerad för exekutivkommittén av bondedeputeradenas råd på konferensen i Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första underrättelserna om den sista omvälvningen och
om den nya "regeringens" huvudlösa åtgärder.
Bland de många känslor, som dallrat inom mig, när
jag hört talas om det, som skett och sker där borta i
hemlandet, är den starkaste känslan — blygsel.
Jag blyges för att mitt land har tillåtit sig det
nesliga att underordna sig en hop oansvariga äventyrare.
Jag blyges över att dessa kunna hålla sig vid makten
och diktera sin vilja icke blott för de föga
självmedvetna ryssarna, utan ock för hela världen.
Och när jag läst om publiceringen av de hemliga
traktaterna mellan Ryssland och ententemakterna, har
jag blygts för denna svekfulla handling, ehuru jag alls
icke är en vän av hemliga diplomatiska
överenskommelser. Om den nyaste revolutionens ledare samtidigt
med publicerandet av dessa handlingar även hade
offentliggjort liknande handlingar rörande
överenskommelser mellan Ryssland och Tyskland jämte dess
allierade, skulle mindre ha varit att invända däremot. Men
tyska papper kunde de icke komma åt. Därför kunde
de endast göra, vad som var komprometterande blott för
den ena parten. Däruti ligger redan något förrädiskt,
och jag skäms att i spetsen för mitt fosterland män stå,
som kunna vara i stånd till något dylikt.
Redan från krigets början var jag hela tiden en
anhängare av fred utan annexioner och utan
krigsskadestånd. Jag ansåg detta nödvändigt även för att
kompromettera själva militarismens idé, väpnade
erövringar och metoder att lösa internationella tvister med
vapenmakt. Och när den ryska revolutionsregeringen
öppet förklarade sin goda vilja, men alltjämt behöll
svärdet i sin hand och sökte vässa det för att ha möjlighet
att upprätthålla sina rättvisa krav, rådde jag blott
regeringens ledare att stanna på denna väg. Men när de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
