- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
18

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tade in. Murarna sprucko, och med ett hastigt
uppflammande låg drömslottet i spillror.

Sigrid reste sig och gick fram till fönstret. Ute
rullade dimmorna över fälten. Kunde det verkligen vara
frosten, som ännu låg kvar därute långt borta på andra
sidan sjön? Sigrid ryste och svepte kappan fastare om
sig. Hon kunde icke låta bli att se på fönsterpostens djup.
Det var minst en meter. Åh, dessa murar, dessa murar!

Lyckligtvis kom Eva med kaffet rykande varmt.

»jag gjorde iordning det själv», förklarade hon. »Ida
var naturligtvis ute. Gud vet var människan håller hus
om nätterna!»

Denna något bittra reflexion följdes av ett vist råd:
»Drick nu medan det är riktigt varmt, kära fröken. Det
skall göra gott. Vi skall lägga på mer ved också.»

Sedan hon slagit i Sigrids kopp, kastade hon in några
björkkubbar i kakelugnen. Nu var drömslottet hopplöst
förstört.

»Det tar sig snart», tröstade Eva.

Hon ställde sig att med ett verkligt lyckligt uttryck
i ansiktet åse hur Sigrid drack sitt kaffe.

»Doppa också, kära fröken», rådde hon. »Jaså, där
ha vi människan», utropade hon, när dörren öppnades
och husan trädde in med en gräddsnäcka i hand.

Människan var stor och stark, medelålders och med
lingult hår, som låg hopsurrat i nacken. Vacker var hon
icke att skåda men såg godmodig ut. Hon neg för
fröken.

»Jag begriper inte», sade hon, »vad Eva skulle lägga
sig i mitt kaffe för. Jag hade gjort eld för länge sedan,
det såg hon väl, och skulle bara ned efter tjocka
grädden i källaren.»

»Jag har inte lagt mig i hennes kaffe», förklarade Eva
mycket logiskt. »Det var en faslig tid att gå efter
grädden! Jag tyckte det var mycket bättre, att fröken fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free