- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
31

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ur brädet! Alltså, det blir som jag sagt. En tesked
varannan timme.»

Han klappade Eva på axeln.

»Jag litar på henne. Hon har varit i krig förut»,
skämtade han. »Vill han ha en skvätt vin eller konjak, så låt
honom få det. Det dör han icke av. Föda skall vi
däremot undvika. Han har kapital att dra på ännu. Och
så lämna honom i fred så mycket som möjligt. Låt
honom icke prata för mycket, om han kommer till sans
riktigt. I värsta fall får ni ringa till mig, fast jag icke tror,
att det behövs.»

Han tryckte Sigrids hand och gick. Hon ville följa
honom ut, men han avböjde det med förklaringen, att
han hittade ned själv. Strax efter hörde hon skjutsen
fara.

Eva viskade till fröken, att hon skulle gå och lägga
sig, men Sigrid svarade, att hon visst icke behövde det
utan att det vore mycket bättre, om Eva gick och lade
sig.

»Jag skall sköta pappa», förklarade hon.

Det ville naturligtvis icke Eva. Så satte de sig båda
att vänta, Eva borta i soffan, men Sigrid på stolen vid
sängen.

Det blev många och långa timmar, endast avbrutna av
den hjälp de kunde bringa den sjuke, när han rörde sig.
En gång kom det bud från hennes nåd för att spörja hur
det var med kapten, men annars bildade det stora, höga
rummet en sluten värld för sig. Sigrid vägrade envist att
gå ned för att äta. Hon var icke hungrig. Men hon så
gott som tvingade Eva att gå ned för att styrka sig.

»Jag är ung, men du är gammal», var den enkla
bevisföringen.

Framåt kvällen kom kapten till full sans. Det var strax
efter att Sigrid hade gett honom den föreskrivna
teskeden av medicinen. Eva hade just tänt lampan på bordet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free