Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plats för många ord och ännu mindre för tårar. Sigrid
såg icke längre på fadern. Alltefter det han talat, hade
hon åter sänkt huvudet. Hon förstod mer än väl att
stunden mindre än annars var läglig för bekännelser. Åh,
varför hade hon icke skrivit som hon tänkt om Erik
långt förut? Varför? Nu kunde hon icke säga honom
det, när han låg där på sitt yttersta och redan talade till
henne från ett annat land. Hur skulle hon kunna ha
hjärta att beröva honom tron på att hon skulle komma
att stanna hemma och hjälpa mamma?
Jag kan icke —- jag kan icke säga honom det! ropade
det i hennes inre. Icke nu! Icke nu!
Ljuga kunde hon icke heller inför honom. Och så fick
Per Bjurcronas stora fråga stå kvar obesvarad inne i det
tysta rummet. Själv sade han ingenting mer. Hans
blickar sökte återigen taket. Han bedrog sig själv genom
att inbilla sig, att han var intresserad av att se på
orna-mentiken. Han hade aldrig förut sett, att stuckaturen
var så fin. Det var rent av små amoriner, som dansade
däruppe runt kring takrosetten i den ljusa rundelen vid
taklampan. Han ville så gärna sökt hålla kvar tankarna
däruppe och glömma allt annat, men han måste återvända.
Han suckade djupt. Åter tittade han på den stackars
fänriken i pappas kappa. Jaså, hon var kär, stackars liten.
Nå, så mycket bättre. Desto lättare skulle hon förstå
det som måste sägas, det varför han kallat henne till sig,
sedan Enander sagt, att man måste bereda sig på det
värsta.
Per Bjurcrona drog upp täcket högre över bröstet.
»Fryser du, pappa?» frågade Sigrid och hjälpte honom
att ordna täcket.
»Nej», sade han. »Gå bort och känn efter om
nyckelknippan ligger kvar i mina ridbyxor! Jag hade
uniformsbyxorna med svarta insatsen bak på mig, när jag red
omkull.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
