- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
46

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

akt på fadern. Hon ryckte därför till, när det kom från
sängen helt lugnt:

»Det var på hans åttaåriga födelsedag, jag fick det.»

Per Bjurcronas ögon betraktade dottern fast. Hon
kände, att han ville avläsa hennes innersta tankar, och
ville lägga kortet i skrinet, då fadern sade:

»Låt mig titta på honom. Det var längesedan jag såg
på det.»

Sigrid räckte förlägen fotografien till honom. Hon
var på hans vägnar på något sätt full av blygsel och
skam, men hon kom sig icke för att rusa på dörren, som
hon borde ha gjort. Hon stod fullkomligt orörlig höljd
i den tjocka uniformskappan med dess tre guldränder på
armen och såg på fadern. Denne hade lyft fotografien
uppåt för att riktigt kunna se och låg och betraktade
kortet med melankolisk blick.

»Han skall aldrig bli herre på Bjurnäs, han», sade Per
Bjurcrona och sänkte handen.

»Vad är klockan?» sporde han.

»Strax tre», svarade hon.

»Jag är förfärligt trött», sade han, »men ...»

»Vi kan vänta till en annan dag», föreslog hon.

»Jag har väntat allt för länge. Ähnej, det är bäst att
taga tjuren vid homen. Bäst att du får höra sanningen
med detsamma. Sätt dig en stund. Jag skall icke vara
lång. Tag har så mycket att ordna, innan.., Vad var
klockan, sade du?»

Sigrid upprepade sitt svar.

»Javisst, tre. Du sade det nyss. Där ser du! Där ser
du! Det är hög tid.»

Han såg innerligt ömt på dottern. Det låg så mycken
bön om förlåtelse i den blicken att hon störtade på knä
vid sängen och begravde ansiktet i täcket och klagade:

»Pappa! Pappa!»

»Ja, det var uselt handlat, det vet jag, barn. Men jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free