Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturligt material. Han höll sitt löfte att icke svika
Bjurnäsborna. Han lånade Sigrid travar med böcker
angående lantbruk. Mycket av det praktiska lärde hon
i sällskap med rättaren. Hon hade i likhet med fadern
lätt för att lära. Det teoretiska inhämtade hon vid
läsningen om kvällarna och nätterna, sedan hon
pliktskyldigast givit kejsaren vad kejsaren tillhörer och suttit
inne hos modern några timmar.
Tidigt på morgnarna var Sigrid uppe, sommar som
vinter, hela året om. Hon var ofta med på
sommarmorgnarna vid femtiden, när korna skulle mjölkas. Då
kunde hon komma ridande på Freja, klädd som en karl
nästan, i livrock, vida byxor och stövlar. Hon språkade
enkelt och rättframt med statargummorna, som sutto
där med stävorna mellan benen och slogos med flugor
och kosvansar. Ofta fick hon sig en klunk nymjölk i
bägaren, som hon alltid förde med sig precis som kapten
förr i världen. Ute på fälten var hon med slåtterfolket.
I värsta brådskan kunde hon ofta köra hästräfsan eller
höskrindan. Hon sparade sig icke. I ur och skur kom
kom hon på sin’rödbruna Freja ridande långt bort i
utsko-gen för att titta på bygget. Hon gick i dagtal med
jägmästaren för att se efter vad som skulle stämplas ut i
de väldiga skogarna åt Albyhållet till, och ofta bläckade
hon själv stammarna med ett yxhugg.
Folket på gården, som med fröjd och lättförklarlig
glädje först åsett inspektor Karlssons snöpliga
försvinnande från skådeplatsen för mer eller mindre tvetydiga
bedrifter och sedan med missnöje och ängslan märkte
de våldsamma indragningar av både människor och
fänad, som patron Boström satte igenom på Bjurnäs,
lät sin klagan gå ut över rättaren och fröken. Det var
de två, som voro orsakerna till alltsammans, ty om de
ville, kunde de mycket väl sagt nej till patron Boströms
fordringar. Alltefter som rättare Gustafsson vann fol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
