Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att hon blivit så förtjust i honom så att hon ville ta
honom med sig till Bjumäs? Vad brydde de sig om
hennes förtjusning? Hon kunde icke säga dem, att Johan
var hennes fars oäkta son och att hon därför hade mer
rätt till honom än de hade. Rätt? Vad menades med rätt
att äga en människa? Kunde man äga en människa annat
än med kärlekens rätt? Pappa! Pappa! Vad har du
gjort? klagade hon för sig själv. Det var som ett
sorgedok föll över Bjurnäs. Svårt var det förut. Nu blev
det ännu svårare, tyngre. Vad hade hon kämpat för i
dessa år? För ingenting.
Hon mindes så väl faderns enkla och dock högtidliga
ord, när hon stod med fotografien i hand vid hans
sjukbädd och undrade vem den föreställde —det är min son.
Han hade slutit ögonen. Varför? Ville han icke visa sina
tårar? Eller var det skam?
Sedan en stund efteråt, när han själv såg på Johans
fotografi, hade han sagt — han skulle aldrig bli herre på
Bjurnäs.
Vad de orden hade bränt sig fast i hennes minne!
Aldrig herre på Bjumäs. Åh! Nu först förstod hon
honom fullt! Förstod vad han menade. Att flera år skulle
gå innan hon kunde inse vad som låg bakom alla hans
frågor den natten, innan han dog?
Först hade han frågat henne, om hon icke ville stanna
hemma hos mamma och hjälpa henne. Sedan om hon
icke skulle kunna tänka sig möjligheten av att sköta
Bjurnäs. Nu förstod hon hans blickar, hans outtalade
ängslan, som låg så väl dold bakom de många orden. Han
hade tänkt mycket längre än hon. På sin dödsbädd hade
han för några korta stunder sett möjligheternas paradis
öppna sig. Hon skulle sköta gården, tills Johan blev vuxen
och sedan —. Grym hade hon varit. Icke med ett ord
hade hon svarat honom. Icke tröstat honom. Paradisets
portar hade åter slutit sig för den döende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
