- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
171

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till att få Johan visste hon icke, men hon var övertygad
om, att det skulle lyckas henne.

»Vad har ni att bjuda dem?» fortsatte han. »Ni
förstår, att ni icke kan komma till dem och säga — giv
mig pojken! Ni måste klart och tydligt kunna påvisa för
dem, att ni har något bättre att bjuda på än vad som
står dem till buds. Kommer ni tomhänt till dem, får ni
gå tomhänt därifrån, det kan ni vara säker på. Och jag,
det säger jag uppriktigt, kommer icke att lägga två strån
i kors, för att understödja er. Pojkens framtid är
tryggad lika bra där han är.»

Hans hårda ord gav henne stridsmedel. Det hade hon
icke alls tänkt förut.

»Ja, så länge jag betalar, icke längre», sade hon.

Torsell betraktade henne ännu noggrannare. Tusan
till ruter i henne, tänkte han, men han framförde icke en
så burdus komplimang utan sade långsamt, i det han
började syna sina naglar:

»Naturligtvis. Det faller av sig själv. Jag trodde
frågan i grund och botten var baserad på kärlekshänsyn
från er sida, familjedyrkan och så vidare. Nu hör jag
däremot, att ni vill dra in ekonomiska synpunkter också.
Som ni vill, fröken Sigrid Persdotter Bjurcrona. Men
akta er för det! Hanssons kanske avstår från
betalningen bara de får behålla pojken. Dylikt har hänt mer än
en gång hos så kallat sämre folk.»

Sigrid bleknade. Det var en påtaglig förolämpning,
men hon måste läga band på sig. Detta Sigrid
Persdotter Bjurcrona var bara sagt för att reta.

»Det var icke jag, som började tala om, att Johans
framtid var tryggad. Det var ni. Hur vet ni för övrigt,
att Johans framtid är tryggad? Om jag skulle falla ifrån,
går Bjurnäs icke till honom, det vet ni.»

»Åh, ni är ung, fröken Bjurcrona. Jag tror Johans
bank är säker nog.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free