Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Varför skall jag icke göra det?» Johans röst hade
det allra frimodigaste uttryck. Hon såg länge in i hans
ögon.
»Nej, varför skall du icke?» sade hon sedan. Hon
tog handen från hans huvud och började gå fram och
tillbaka. Johan kände tydligt, att det var något mer
hon ville säga honom. Vad det var anade han dunkelt.
Det sammanhängde på något vis med breven, som hon
stoppat i lådan. Högtidligheten, som hejdat honom, när
han kom in i rummet, fanns ännu kvar trots den livliga
skildring han avgivit om besöket på Alby. Den fanns
i hennes sätt att gå, i hennes hållning, i det framåtböjda
huvudet. Den fanns också i själva rummet, i bokskåpen,
i jordgloben, i uven. Hans eget sinne blev allvarligt,
Allvaret gav tankar och frågor, som många gånger förut
tyngt honom men som han aldrig haft mod att kläda i
ord. Men nu i denna stilla högtidlighet var det som om
han aldrig förut varit henne så nära och som om hon
kunde ge svar på alla hans frågor, bara han talade. Här
i denna tystnad, i denna ensamhet, när ingen hörde dem,
när det kändes, som om endast de två voro de levande
varelser i hela den gamla gården, skulle han bestämt
kunna våga viska den största, den viktigaste av alla
frågor, den, som sysselsatt honom allt från den stund
han började tänka något om varifrån han kom, när
Hanssons icke voro hans rätta föräldrar. Förklaringarna,
som man avgivit, att han var en avlägsen släkting,
tillfredsställde honom icke längre, och Greta hade
ytterligare i dag senast ökat hans begär att få veta genom att
fråga hur gammal hans pappa var, när han dog.
Tant Sigrid, som gick där fram och tillbaka med
nedböjt huvud, kunde säkert ge svar både på den frågan
och på andra. Han hade aldrig velat fråga henne. Han
hade förstått, att hon icke velat tala med honom om
detta. Varför, det förstod han däremot icke. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
