- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
241

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rade han. Hon kunde icke hitta på bättre svar än att
springa bort till Johan och omfamna honom.

»Åh, Johan! Johan!» ropade hon och svängde honom
runt i vild glädje. Sedan fick Högsta Rådet sin
belöning i kyssar, klappar och omfamningar.

»Ja, ja», sade Gustaf Boström, som hade svårt att
värja sig för Gretas ömhetsbetygelser, »det där är
allt-samman mycket bra, men nu måste vi tala litet förstånd
alla fyra. Ni skall tänka er, barn, att vi, både tant och
jag, äro något äldre än ni och icke tål för starka
sinnesrörelser.»

Ömhetsstormen lade sig. De unga togo plats bredvid
varandra och sågo outsägligt lyckliga ut. Sigrid fann
det riktigt svårt att höra på hur farbror Gustaf talade
om hur Högsta Rådet bestämt, att framtiden skulle
ordnas för de unga. Både Greta och Johan mörknade, när
det blev tal om att Johan skulle till Ultuna, men löftet
om det hejdundrande bröllopet på Alby på Johans
myndighetsdag lättade åter på mörkret. Vid kvällsbordet
höll Gustaf Boström ett vackert tal för de unga och
trädde på deras fingrar förlovningsringarna, som han i
hemlighet inköpt.

Det blev en av hemkänsla, ömhet och godhet uppfylld
kväll. En lyckoblomma, en fyrklöver, som Gustaf
Boström ovanligt poetiskt uttryckte det, hade slagit ut i Alby.
Liknelsen var icke så bra funnen. Han menade, att de
fyra personer, som sutto samlade omkring bordet, voro
att likna vid en fyrklöver. Talare försäga sig ofta.

När Johan efter långa och smärtsamma avsked lämnat
sin älskade för att fara till Ultuna, kom det en dyster
tid för Sigrid på Bjurnäs. Hon hade vant sig vid att
ha brodern hos sig, höra hans röst och ljudet av hans
steg. Ibland när hon hört honom gå i hallen eller
trappan lät det alldeles som fadern gått där. Samma säkra,

16 Sigrid Persdotter Bjurcrona.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free