- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
249

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dem knappt. Det stora målet hägrade för henne. Hon
var på pilgrimsfärd till det heligaste hon visste.

I Paris gick hon genast upp på svenska legationen och
bad att få alla upplysningar, som kunde ges, om doktor
Erik Lindstål. Hon blev mottagen av ministern själv,
och han var idel älskvärdhet.

Han erinrade sig mycket väl doktor Lindstål. Det var
en särdeles sympatisk man. Han hade varit uppe hos
ministern för att få hjälp med att komma ut till
frontlasaretten. Det hade lyckats. Det var mycket sorgligt,
att han dödats.

»Jag kommer icke ihåg själva detaljerna, men det kan
vi lätt få reda på.» Han ville ringa, men Sigrid
lämnade fram urklippet. Ministern läste det uppmärksamt.

»Ja, alldeles så var det. Vi fick aldrig några
upplysningar sedermera», sade han. »Jag skall ögonblickligen
skriva och höra efter. Senast om några dagar hoppas
jag, att vi kan lämna fröken Bjurcrona närmare besked.»

Han var utsökt artig och förekommande. Han
frågade henne om hon var släkt med en Johan Bjurcrona
i Skåne, som han en gång träffat hos gemensamma
bekanta. Jo, det var hon. Det var hennes farbror, men
han var död för längesedan.

Sigrid gick tröstad från honom. Hon hade fått en
god hjälpare. Hon väntade några dagar. Det kom ingen
underrättelse. Hon väntade veckor. Alltjämt ingenting.
Hon ringde till legationen och frågade, om man fått veta
något om doktor Lindstål. Nej, tyvärr icke ännu. De
franska myndigheterna voro överhopade med
förfrågningar om stupade och försvunna, men ministern själv
hade tagit ärendet om hand och gjorde allt vad göras
kunde för att få klarhet i saken.

Sigrid måste ge sig till tåls. Hon satt mest på
hotellrummet och såg ut över gatulivet. Så många myror,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free