- Project Runeberg -  Sigrid Persdotter Bjurcrona. En släktroman /
250

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tänkte hon ofta, och alla ha de sin sorg, sin glädje, sin
längtan, kärlek eller brytelse.

En dag kom det svar från ministern. Efter många
besvärligheter hade han lyckats få reda på att doktor
Erik Lindstål hade träffats av en skärva från en granat,
som kreverat i lasarettet. Han hade ögonblickligen dött
och några dagar efteråt under militäriska
hedersbetygelser begravits på kyrkogården i närheten av den lilla
stad, där lasarettet varit förlagt. Platsen hade sedan
besatts av fienden, men var efter fredsslutet i fransk
besittning, och det mötte alls inga hinder för fröken
Bjurcrona att resa dit, om hon ville. Vad beträffade
den av fröken Bjurcrona uttalade önskan att få föra
hem doktor Lindståls kista till Sverige kunde ministern
säkert utverka även detta.

Sigrids hjärta fylldes av tacksamhet. Icke bara mot
ministern utan även mot försynen, som låtit henne
återfinna Erik.

Ministern hade medskickat i brevet de franska
myndigheternas förklaring samt även en rekommendation till
mären i den lilla staden, där Erik begravits. Samma
dag reste Sigrid. Hon kunde icke stanna i Paris en
timme över det nödvändiga. Hon var icke ute för att se.

Hon kom till den lilla staden vid Ardennerna sent på
natten. Hon lät föra sig till ett hotell och gick genast
i säng. Sova kunde hon icke. Hon hade feber i sig,
feber vid tanken på att nu skilde henne kanske endast
några minuters väg från hennes älskade. Tidigt på
morgonen var hon uppe och fick te. Så gav hon sig ut att
söka efter kyrkogården.

Det var en duggvåt morgon. Ardannerskogen stod i
dimma bortom staden. På gatorna låg smutsgrå snö.
Några barn höllo på med kanaliseringsarbeten för att
avleda vattnet. Hon frågade dem efter kyrkogården
En pojke följde henne för att visa väg. Det var icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desigrid/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free