Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abgießer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ser aus dem Glase ~ hälla av vatten ur
glaset; das Wasser vom Gemüse ~ hälla av el.
bort el. slå bort vattnet från grönsakerna.
2. ⎈ gjuta, avgjuta t. ex. e-e Büste, e-e
Statue. A-er, m -s - ⎈ gjutare. A-ung, f
-en 1. avhällande. 2. ⎈ avgjutande.
Abgift, f -en, se Abgabe.
abgipfeln, tr [av]toppa, topphugga.
Abgipf[e]lung, f -en toppning,
abgittern, tr avskilja genom galler.
Abglanz, m -es 0 1. återsken, återglans,
reflex. E-n ~ auf etw. (ack.) werfen bildl. kasta
återsken på ngt. 2. bildl. svag avbild.
abglänzen, I. tr reflektera, återspegla. II.
intr [s] reflekteras, återspeglas,
abglätt‖en, I. tr polera, jämna, släta ut, bokt.
avglätta. II. refl. Sich ~ bildl. avslipas.
A-er, m -s - ⎈ polerare, avputsare. A-ung, f
-en bildl. glättning, polering, avslipning.
abgleichen, tr 1. jämna, avjämna. 2. hand.
utjämna. Schuld und Forderung ~ saldera
en räkning. 3. ⎈ avjämna, avväga,
sammanpassa. Flächen ~ planera el. jämna
ytor; e-e Mauer ~ avväga en muryta, göra
en mur vågrät, nivellera en mur.
Abgleich‖stange, f -n ⚙ urm., klockgj.
utjämningsapparat, avvägningsstång, -ung, f -en
planering, jämnande, avjämning, nivellering,
mur. avvägning,
abgleiten, intr [s] halka, glida [ned], slinta.
Alle Ermahnungen gleiten an ihm ab bildl.
alla förmaningar äro förspillda på honom, på
honom biter inga förmaningar; das Messer
gleitet vom Holze ab kniven slinter mot träet;
von der Leiter ~ halka ner från stegen.
abglieder‖n, I. tr dela, dela upp [i delar],
avsöndra, detachera. II. refl. Sich ~
sönderfalla i delar. A-ung, f -en avsöndring.
abglimm‖en, intr [s] småningom slockna,
upphöra att glimma. A-ung, f 0 utslocknande.
abglitschen, intr [s] F, se abgleiten.
abglüh‖en [-gly:ən], I. tr glödga, t. ex. das
Eisen, den Wein. II. intr [s] upphöra att
glöda, svalna. A-ung, f 0 glödgning, glödning.
Abgott, m -[e]s -er† avgud. E-n (etw.) zu
seinem ~ machen göra ngn (ngt) till sin avgud.
Abgötterei, f -en avguderi.
Abgöttin, f -nen (kvinnlig) avgud,
abgöttisch, a (komp. -er -[e]st) avgudisk.
~ verehren ägna avgudisk dyrkan.
Abgott‖schlange, f zool. Boa constrictor
avgudaorm, kungsorm, jätteorm.
abgrab‖en, tr 1. gräva bort el. undan. 2. genom
grävning avleda, avdika. E-n Hügel ~ gräva
bort en kulle, sänka en backe; e-n Teich,
e-n Morast ~ avdika el. avleda (vattnet
från), avtappa en damm, ett moras; ein Feld
~ avdika el. kringdika en åker; e-m das
Ver dienst ~ nedsätta ngns förtjänst; den
Belagerten das Wasser ~ avleda vattnet för de
belägrade; e-m den Boden, das Terrain ~
bildl. peta undan ngn. 3. E-n Waldbrand ~
kringdika en skogseld. A-ung, f -en
bortgrävning, avdikning, avtappning, [sjö]sänkning,-] avskärande; jfr föreg.
abgrämen, refl. Sich förtäras av sorg, sörja
sig fördärvad,
abgraps[ch]en, tr F 1. E-m etw. ~ nypa ngt
från ngn. 2. hångla med.
abgrasen, tr 1. om djur avbeta. 2. F
pungslå ngn i spel. 3. F Die ganze Gegend ~
känna sig för efter förtjänst i hela trakten.
4. E-e Wiese m.m. ~ slå av gräset på en
äng m. m. Das Feld ist abgegrast bildl.
ämnet är uttröskat.
abgrat||en, tr ⎈ 1. kanta, avfasa. 2. putsa.
A~, n, A-ung, f -en ⎈ snick. avkantning.
abgreifen, tr nöta [ut], stöta [ut], tumma,
abgrenz[|en, tr begränsa, bestämma el.
utstaka gränserna för, avgränsa, urskilja,
skilja. Felder, Bezirke ~ avgränsa genom
gräns, avskilja el. begränsa åkerfält,
områden ; Befugnisse, Begriffe ~ bestämma,
begränsa befogenheter, begrepp. A-ung, f
-en begränsning, avgränsning, avskiljande
genom gräns, utstakande el. uppdragning av
gränser, bestämmande. Es handelt sich nur
noch um die ~ der Kompensationen det
återstår nu endast att närmare fastställa
kompensationerna.
Abgrund, m -[e]s -ef avgrund, svalg,
omätligt, bottenlöst djup, bråddjup. der
Verzweiflung förtvivlans djup, avgrund av
förtvivlan ; am Rande des ~es stehen stå vid
avgrundens brant: Gott ein ~ ewiger Liebe
Gud en outtömlig källa av oändlig kärlek,
abgründen, tr ⎈ 1. snick. sponta, falsa. 2.
urholka.
abgründig, a 1. bråddjup, bottenlös. 2. om
berg brådstupande djup.
abgrund||tief, a avgrundsdjup, djup som en
avgrund, -wärts, adv mot djupet,
abgrünen, intr [h] 1. upphöra att grönska,
förlora sin grönska. 2. förlora den gröna
färgen, fälla (den gröna färgen),
abgucken, tr F 1. E-m e-e Kunst ~ titta på
och apa efter ngns konst, lura sig till ngt.
2. Sich (dat.) die Augen ~ starrbliga, tappa
ögonen av nyfikenhet el. förvåning.
Abgunst, f se Mißgunst.
abgünstig, a 1. missunnsam. 2. E-m ~ sein
hysa motvilja el. vara ogynnsamt stämd mot
ngn.
abgurgeln [u], tr E-n ~ skära av strupen
på ngn.
Abgurg[e]lung, f 0 * slaktande,
abgürten [y], I. tr lossa, spänna av (upp),
avspänna bältet. Den Degen ~ taga av sig
värjan; ein Pferd ~ lossa el. spänna upp
bukgjorden på en häst. II. refl. Sich ~
spänna av el. upp skärpet.
Ab]guß [-gus], m -gusses -güsse 1. a) avhäl-
0 saknar plur. †~ omljud. F familjärt. P lägre språk. ‡ mindre brukl. ⚔ militär term. ⚓ sjöterm. ⎈ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
