- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
48

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abspringen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gen många kunder ha gått ifrån honom. 5.
Gegen etwas anderes ~ kontrastera emot,
bilda skarp motsats till ngt annat. II. refl.
Sich hoppa sig trött. n bildl.
avvikelse, vom Gegenstande från ämnet.
Abspringe|*, m -s - bot. sidoskott,
abspritzen, I. tr spruta bort (smuts), stänka
ifrån sig. II. intr []s] 1. skvätta. 2. student,
fara i väg, göra en utflykt,
abspressen, se abstammen.
Absprößling m -s -e avkomling.
Abspruch m -[e]« -e† 1. slutdom. 2.
från-dömande.
absprudeln, I. intr [s] bubbla bort, framkvälla.
II. tr stöta fram. E-e Bede tala med
brådskande fart.
absprühen, intr [s]. Nasses Pulver sprüht ab
vått krut yr och fräser.
Absprung m -[e]s -e† X. hopp, språng, t. ex.
vom Brette, vom Felsen. 2. avsprång,
sidohopp. a> des Hasen harens avsprång. 3.
avvikelse (från ämnet, föresatsen). 4.
av-stickare (under resan). Auf dem sein stå
i begrepp (att resa). 5. ~ des Felsens
klippans brant, stup. 6. kontrast. 7. ~ef pl
bot. ettåriga sidoskott, fallkvistar (pl),
-s|-winkel, m -s - fy*. reflexionsvinkel,
abspulen, tr1. spola äv. 2. spola slut.
abspü‖len, tr I. skölja äv. Ein Glas ~ skölja
ett glas. 2.Das Deck ~ spola däcket.
3. spola bort. A-ung, f -en 1. sköljning.
2. »t» spolning. 3. bortspolning. 4. katolskt
ablution, tvagning.
Abspuler m -s - O spolare. -in, f -nen
spo-lerska.
Abspülicht, n -[e]s -e sköljvatten.
abspüren, tr 1. E-m etw. ~ skönja, märka ngt
på ngn. 2. jakt. uppspåra,
abstählen, tr stålsätta.
abstä[h]ren, intr [/t] sluta att vilja para sig.
abstäkeh, tr lantbr. peta ner, langa ner med
tjuga. *
Abstamm m -[e]s -e† högre stil avkomma,
abstammeln, tr framstamma,
abstammen, I. intr [s] härstamma, gram.
härleda sig, komma från. Von etw. ~
härstamma från ngt. Die A^den afkomlingarna.
II. tr «kogsh. avhugga, avsåga. A~, n
härstamning,
abstämmen, se abstemmen.
Abstämmling m -s -e t ättling.
Abstammung, f -en 1. härkomst, härstamning.
Eheliche ~ der Kinder jur. barnens
härkomst från gifta föräldrar; von hoher av
hög börd; von guter ~ äv god härkomst.
2. gram. ~ der Wörter ordens härledning,
etymologi.
Abstammungsllachse, f -n bot. huvudaxel,
ge-schichte, f -n genealogi, -lehre, f -n
descendensteori. -tafel, f -n stamtavla, -zeugnis,
n -ses -se hand. ursprungsbevis.
abstampfen, I. tr 1. stampa till, ner. 2. stampa
av. II. refl. Sich stampa sig trött. III.
intr 1. [Å] sluta stampa. 2. [s] F troppa av.
Abstand m -[e]s -e† I. avstånd, distans, t. ex.
~ des Mondes von der Erde, nu zwischen
zwei Städten. ~ von drei Fuß tre fots
avstånd ; mit 5 Schritt ~ med fem stegs
avstånd; mit (ohne) Erweiterung des ~es auf
80 cm med (utan) ökning av avståndet till
80 cm; er folgte ihr in weitem ~ han följde
henne på långt håll. 2. olikhet, skillnad.
3. avstående. Von etw. nehmen avstå
från ngt. 4. avträdande.
Abständer m -s - 1. dött träd. 2. slaktdjur,
abständig, a förlegad, unken, om dryck duven.
»ver Baum utdött träd; nuer Mann im. åldrig
man. A~keit, /" duvenhet, unkenhet.
Abstands‖geld, n -[e]s-er skadestånd,
avträdes-summa. -messer, m -s - avståndsmätare,
-messung, f -en avståndsmätning, -nähme,
f avstående, avståndstagande, -punkt, m
-[e]s -e astr. apsid. -summe, f -n, se -geld.
-winkel, m -s - fys. elongation.
abstapeln, I. tr taga ned från högen. II. intr
[s] 1. »i* gå av stapeln. 2. F traska, kliva i väg.
abstären, se abstä[K]ren.
abstatten, tr I. avgiva. E-n Bericht ~
avlämna en redogörelse; e-m e-n Besuch ~
göra el. avlägga ett besök hos ngn; e-m
herzlichen Dank ~ frambära hjärtligt tack
till ngn; e-m seinen Glückwunsch ~ framföra
sin lyckönskan till ngn; e-m e-n Gruß von
e-m nu framföra en hälsning från ngn till
ngn; Visiten und Gegenvisiten ~ göra
visiter och återvisiter; ein Zeugnis nu avgiva
vittnesmål. 2. erlägga (betalning).
Abstattung, f -en.e-s Besuchs avläggande
av ett besök; ~ e-s Berichtes avgivande av
redogörelse; nach ~ des Dankes efter att
hava framfört sitt tack el. uttryckt sin
tacksamhet.
Abstaub m -[e]s O bot. frömjöl,
abstauben, I. intr [s o. h] 1. yra av som
damm. 2. jakt., se abstieben. TL. try *e
abstäuben.
abstäuben, tr damma av, torka dammet av.
Abstäuber, rø -s - 1. damm|borste, -viska.
2. borstare, dammtorkare. -in, f -neri
damm-torkerska, borsterska.
Abstäubung, f -en avdamning.
abstäupen, tr spöa.
Abstechilbank, f -e† ⚙ avskärningssvarv.
«elsen, n -s - lantbr. torvspade.
abstechen, I. tr 1. sticka ut, bildl. sticka ut,
begränsa. Den Kanal ~ uppgräva kanalen;
ein Muster ~ sticka el. pricka ut ett
mönster; den Rasen ~ taga upp grästorvan med
spade; den Teich nu tappa ur dammen. 2.
ibi. Bier, ein Faß, Wein ~ slå upp öl, ett fat,
vin. 3. sticka ned, kasta ner (med hötjuga).
Den Ring ~ tomerspei taga ringen (med
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free