Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abstellhahn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undanflyttning. 2. stoppande. 3. lättning,
t. e*. e-s Druckes, Gewichtes.
Abstellhahn m -[e]s -e† ø regulatorkran.
Abstellung, f -en avhjälpande, avskaffande,
t. cx. ~ e-s MißbraucheSy begründeter
Beschwerden. ifr Abrichten.
AbsteHvorrtøHtung, f -en O stoppinrättning,
abstelzen, intr [s] F kliva i väg, bort.
abstemmen, tr ⚙ 1. mejsla äv. 2. snick. Löcher
/v stämma upp hål.
abstempeln, tr [av]stämpla.
Abslempler m -s - O avstämplare.
abftengeln, abstieben.
Abstention [apstsntsi’om], f -en avstående.
Absteppen, tr sticka hop, sy ut. Handschuhe
rs> sy handskar med stickstyng.
absterben [ Jter-], intr [s] 1. dö ut, vissna bort,
bortdö. Der Zweig stirbt von dem Baume ab
grenen dör ut på trädet; es ist mir an ihm
ein treuer Freund abgestorben genom hans
död har jag förlorat en kär vän;
abgestorbene Sprache utdött språk. 2. E-r (dat.)
Sache <v dö för ngt; er ist der Welt
abgestorben han är död för världen. Jfr
abgestorben. Arv,, n int. uekros, brand, avdöende.
hangsames ~ långsamt avdöende.
Atøterbeørdfiung, f -en stat. dödlighetstabell.
Absterbung, f bortdöende,
atøtergent [st], a m. skölj[nings]-, avförande.
Abstergenjtia, se -zien.
Abstergenzien, pl läk. avförande medel,
ahstergierllen, -te -t tr utk. skölja. A-ung, f -en
läk. sköljning.
Abstersion, f -en, se föreg.
Absteuer, f -n jur. utlösni ng.
absteuern, I. tr 1. 4* styra ut. 2. jur. lösa ut
(arvinge). II. intr [h o. s]. Vom Ufer ~
styra ut från stranden. !
Abstich m -[e]s -e 1. tappning. 2. ⚙ metall,
utslag, utslagshål. 3. ar mönster utprickning.
4. kontrast. 5. avdrag (av kopparstick),
-brust, f O tappsida. -eisen, n -s - torvspade.
-graben, m -s -† utslags-, gjut|grop. -herd [e:],
m -[e]s -e ⚙ stöphärd. -loch [o], n -[e]s -erf
⚙ utslagshål. -spieß, m -es -e, -Stachel, m
-s -.», -Stange, f -n ⚙ utslags[spett, -stång,
abstielten, tr brodera av.
abstieben, intr [s] jakt. flyga upp, höja sig.
abStiefeln, intr [s] stövla, traska i väg.
Abstieg m -[ej -e 1. nedstigning, sluttning.
2. nedgående,*. «*, ~ von der besseren Ware
zur billigeren Sorte.
abstielen, tr taga skaftet,, stjälken från (frukt),
abstiften, tr Den Draht zu Nadeln o, göra
nålar av metalltråd,
abstillen, tr. Das Kind vänja av barnet
abstimmbar, a 1. kem. modifierbar (till sin
verkan). 2. se abstimmfähig. 3. anpassbar,
abstimmen, I. tr 1. mus. stämma ned. Etw.
gegen etw. stämma ngt efter ngt. 2. trådis*
telegr. avstämma, t. ex. den Luftleiter r\j. 3.
bildl. Die Films sina auf die Befriedigung
der Sensationslust abgestimmt filmerna gå
ut på att tillfredsställa sensationsbegäret.
II. intr [h] 1. rösta, omrösfca, votera.
Geheim durch Stimmzettel rösta med
sluten omröstning el. med slutna
sedlar; durch Sitzenbleiben und Aufstehen ~
jßsta genom att stiga upp el. sitta kvar; über
e-e Frage ~ rösta om en fråga. 2. E-m ~
rösta olika med ngn. A»v, se Abstimmung.
abstimmfähig, a möjlig att avstämma,
abstimmig, a. Meinungen stridiga åsikter.
Abstimmung, f -en 1. omröstning, röstning,
t. ex. durch ~ beschließen, zur schreiten.
Geheime ~ mit Zetteln sluten omröstning;
ry durch Kugdung ball otering; namentliche
es* öppen omröstning (med namnupprop);
sich der ~ enthaltenlägga ner sin röst;
zur <v bringen låta komma under
omröstning. 2. kem., trädlös telegr. avstämning,
syn-tonisering, t. ex. die auf Resonanz erfolgt
durch . ., ~ e-r Lösung auf e-e Reaktion.
«xi e-s Oszillators auf e-e bestimmte
Wellenlänge en oscillators avstämning efter en viss
våglängd, -s|mod|us, m - -i röstningsmetod,
-s[spule, f -n trådlös telegr. spole, ledare
upplindad i 8polform. -s|geld, m -s - röstsedel,
abstinent [apsti-’nant], a återhållsam.
A^en|-bund, m -[e]s -e† förening av godtemplare.
Abstinenz, f O abstinens, återhållsamhet,
nykterhet, -bewegung, f -en
nykterhetsrörelse. -kur, f -en dietisk kur.
Abstinenzler m -s - nykterist.
Abstinenztag m -[e]s -e 1. .nykterhetskongress.
2. abstinens-, faste|dag.
abstinier]en, -te -t intr [h] avhålla sig från
bruket av ngt, vara nykter el. återhållsam,
abstinken, intr [s] P ibi. bli snäst,
abstippen, tr F. Den Teller doppa upp,
suga upp såsen med bröd på tallriken,
abstöbern, tr snoka igenom,
abstöckeln, tr 1. utstaka. 2. nötter m. m. slå
ned. 3. t»ädg. sätta avläggare av; jfr absenken.
abstocken, I. tr 1. se abstöckeln 3. 2. Bienen
/v stocka in bin. II. intr [s] ruttna bort.
abstöhnen, refl. Sich ~ pusta och våndas,
abstolpern, intr [s] stappla ner, nedför,
abstolzieren, intr [s] stoltsera i väg.
abstopfen, tr. Das Feuer ~ inställa elden,
abstoppe|n, tr. Das Feld ~ taga upp <?i. skära
stubben på åkern,
abstoppen, tr sport stoppa, bromsa, stanna,
abstöpseln [æ], tr taga ur korken ur.
Abatoß [o:], m -es -e† bortstötning, fotboll
spark, -eisen, -s - ø putsmejsel,
abstoßen, I. tr 1. stöta bort, stöta ifrån sig,
tys. repellera. Den Ball ~ biij. stöta bollen
från vallen; e-n Bienenschwarm ~ slakta en
bisvärm; die ersten Zähne ~ tappa de första
tänderna; die Menschen stießen ihn ab
människorna tycktes honom frånstötande; s[ch
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
