Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Abstreifmeißel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Abstreifilmeißel m -s - O a) å maskin styrstång;
6) skrapjärn, avstrykningsmejsel. -messer,
n -s - O flåkniv.
Abstreifung, f -en 1. avstrykning, avtagning.
2. bildl. bortläggande,
abstreiten, tr 1. bestrida, t. ex. ich streite Ydie
Möglichkeit, daß..., nicht ah. 2. frånkänna,
göra stridig. 3. E-m etw. ~ genom strid
vinna ngt av ngn. 4. Ich lasse es mir nicht
~ ni lyckas ej övertyga mig (med edra
argument); er läßt es sich (dat.) nicht ~ han
är orubblig.
Abstrich m -[e]s -e 1. avdrag, an dem
ron der Regierung verlangten Kredit
vornehmen göra strykningar i det av regeringen
begärda anslaget. 2. råge (på mått). 3. på
bokstav nedstreck. 4. se Abstreich 1. 5. ⚙
avdrag, avstråk. Erster ~ svart blyglete;
zweiter ~ grönt blyglete, -blei, n -[e]s ⚙
antimonbly. -frischen [i], n ⚙ reducering
av blyglete,
abstricken, I. tr. Die Nadel ~ sticka av
strumpstickan. II. intr [å] sluta
stickningen.
abstriegeln, tr 1. Das Pferd >v, rykta hästen
med skrapan. 2. F ibi. E-n piska upp ngn.
Abstrom [o:] m -[e]s -e† nedströmning,
bortförande med ström. Ab- und Zustrom ebb och
flod.
abströmen [a:], I. intr [s] 1. strömma ut,
undan, ned. 2. flyta bort. 3. Die Menge strömt
ab massan (folket) skingrar sig. II. tr. Das
Uferland ~ skölja bort stranden,
abstrosseri, tr gruvt. företaga pallbrytning på.
abstrus [ap’stru:s, vid böjn. -z-], a (komp. -er
-est) abstrus, dunkel, äv. oredig,
abstücke[l]n, tr 1. o. refl sich ~ stycka(s),
smula(s) sönder. 2. ⚓ Abgestücktes Tau
kabelslaget tåg.
abstudieren [Jt], refl. Sich ~ bli förläst.
Abstufe, f -n se A bstufung.
abstuf‖en, tr o. refl sich ~ 1. gradvis stegra,
avdela(s), sjunka. 2. gradera(s), schattera(s),
skifta, O trappformigt minska
plåtdiametern (på armatur). A-ung, f -en 1.
gradering, gradförändring. 2. skiftning,
schattering, skala, nyansering. 3. ⚙ avtrappning.
abstülpen, tr. t Den Hut ~ sloka ner hatten;
jfr abkrempen.
absti|mme|n, tr im. stympa, t. ex. e-m Ydie
Beine
abstumpfen, I. tr 1. trubba av, avtrubba
(kant, spets). Abgestumpfter Kegel geom.
stympad kon. 2. kem. Säuren ~ mätta,
neutralisera syror. 3. Die Sinne gegen etw.
~ göra sinnena slöa, likgiltiga för ngt;
gegen alles abgestumpft liknöjd för allting;
cvde Mittel läk. bedövningsmedel. 4.
avstubba. 5. ridk. Abgestumpftes Maul hård
mun. II. intr [s] o. refl sich ~ 1. bliva
slö, trubbig, vara trubbig. 2. bildl. för-
slöas, bli slö. n, A-ung, f -en 1.
av-trubbning. 2. geom. stympning. 3. kem.
(syrors) mättning, neutralisering. 4. bildl.
för-slöande, slöhet. 5. läk. bedövning,
abstürmen [y], I. intr [s] rusa i väg, kila av.
II. tr. E-m etw. ~ ta ngt med storm från
ngn. III. intr [Å] o. refl sich ~ storma ut.
Absturz [u], m -es -e† 1. nedstörtande,
nedrasande. 2. t stup, brant,
abstürzen, I. intr [s] 1. störta ned, falla ner.
2. stupa, brant slutta; steil f^d brant
sluttande. II. tr 1. nedstörta, nedslunga. 2.
Sich (dat.) den Hals, das Genick falla och
bryta nacken av sig. 3. gruvt. störta. 4. ta
locket av.
Absturzschacht m -[e]s-e[/]Øgruvt.störtbrunn,
abstutzen, tr 1. avstubba, stubba av, t. ex.
das Haar, den Pferden den Schweif Die
Flügel ~ klippa vingarna. 2. Abgestutzte
Säule stympad pelare. 3. avtrubba. 4. trädg.
toppa, beskära. 5. ⚙ Das Tuch ~ överskära
klädet. A~, n avstubbning, stympning,
av-trubbning.
abstütz|ten, tr ⚙ stötta; jfr absteifen. n,
A-ung, f -en O stöttning.
absuch‖en [u:], tr 1. plocka. E-n Baum nach
Raupen von e-m Baum die Raupen ~
plocka bort mask (larver) på trädet. 2.
genomsöka. Die Gegend nach Wild ~
genomsöka trakten efter vilt; das Terrain ~
lassen (låta) rekognoscera terrängen. A~,
n, A-ung, f -en genomsökande.
Absud [ap’zurt, vid böjn. -d-], m -[e]s -e avkok,
dekokt.
absumieren, tr borttaga, förtära, konsumera,
absumpfllen, tr torrlägga. A-ung, f -en
torrläggning.
absurd [ap’zurt, vid böjn. -d-], a (komp. -er -est)
absurd, orimlig; ad absurdum führen
driva (motståndaren) in absurdum. A^ität
[-di#/ts:t], f -en absurditet, orimlighet,
absurren, so abschwirren.
Absüßbottich [y:], m -[e]s -e ⚙ atlaknings|-
kar, -kittel, -balja,
absüß‖en, tr 1. försötma, söta. 2. kem. utlaka,
edulkorera, O utsöta. A-ung, f -en 1.
försöt-mande. 2. kem. utlakning,
abszedieren [apstse-’diiran], intr [å] is*, bulna.
Ab|szeß [’stsss], m -szesses -szesse läk. abscess,
bulnad, varbildning,
abszindier|en [-stsin’di:-], -te -t tr avskilja.
Ab|sziß [ap’stsis], m -szisses -szisse, se följ.
Abszisse, f -n mat. abskissa, -njachse [-ks-J,
f -n abskissaxel.
Abszission, f -en abscission, av-, bort]skär-
ning, avbrott.
Abt [apt], m -[e]s -e† (dim. Åbt\chen -lein) 1.
abbot. Infulierter ~ abbot med [biskops-]
mitra. 2. zool. Conus abbas, ett slags kägelsnäcka.
Abt. = Abteilung.
abtachteln [-tax-], tr F örfila upp.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
