Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - anderssprachig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lunda beteende, -sprachig, se -redend, -wie,
adv på annat sätt. -wo, adv annanstädes,
annorstädes, -wodurch, adv igenom el. på
något annat ställe, genom något annat,
-woher, adv från annat håll, annorstädes
från. -wohin, adv åt annat håll, annorstädes
hän. A-wosein, n vistelse på annan ort el.
annat ställe,
anderthalb [’andart’halp], a oböji. halvannan,
en och en halv, t. ex. in ~ Stunden, ~
Mark, <v Pfennig, -fach. Das Ao>e en och
en halv gång så mycket, -ig, a halvannan
gång så stor. -jährig, a halvtannat år
(gammal). Avschwefeleisen, n -s järnseskvisulfid.
Änd[e]rung, f -en ändring, förändring.
Bessernde ~ förbättring; ojen erfahren el.
erleiden undergå förändringar; o>en machen,
treffen göra, vidtaga ändringar; teilweise
~ ändring delvis, -s|geld, f -n
felräkningsnot. -s|geld, f -en (positiv,
negativ) acceleration, hastighetsändring,
-sl-manie [-’ni:], f -n [-rni:on], se -s \sucht.
-s[-protokoll, n -s -e, se -s \anzeige. -s|sucht, f-en
ändrings|lust, -mani. -s|vorschlag, m -[e]s -e†
ändringsförslag,
ander‖wärtig [vsr], a annan, ytterligare. ~e
Auskünfte upplysningar från annat håll.
-wärts, adv annorstädes, -weit, se -ig II.
-wei-tig, I. a annorlunda, annan. ~e Benutzung
annan användning, användning på annat
sätt. II. adv annorstädes, äv. på annat sätt,
från el. åt annat håll.
Andesin [-’zi:n], m -[e]s -e min. andesin.
Andesit m -[e]s -e min. andesit.
andeuteln, tr. E-m Worte e-n Sinn ~ inlägga
en (ny) mening i ett ord.
andeut‖en, I. tr 1. antyda, låta förstå. E-n
Stoß ~ låtsa en stöt, raktn. göra en fint; e-n
Sturm ~ båda en storm; die Umrisse oj
antyda konturerna. 2. tyda på, t. ex. das deutet
nichts Gutes an, er macht sich Notizen, was
anzudeuten scheint, daß er... 3. E-m
Ausspruche e-n Sinn o, inlägga en (ny) mening
i ett yttrande. 4. kanslispråk förständiga. II.
-refl. Sich ~ bebådas, visa sig, ge sig till
känna. Die Kinder deuten sich gut an barnen
tyckas arta sig bra. n, se A-ung. -d, a
förebådande.
Andeuter m -s - bebådare.
Andeutung, f -en antydan, anspelning,
häntydning. Leise ~ von etw. en lätt vink om ngt;
~ auf e-e Reaktion kem. antydning till en
reaktion; in ojen sprechen tala blott
antydningsvis. 2. tekn. kontur. ~ e-s Organs zool.
antydning till ett organ. 3. jur.
förständi-gande. aus[weise, adv antydningsvis.
andicht‖en, I. tr 1. pådikta, e-m etw. ngn ngt.
2. Dem Schauspieler e-e Rolle ~ skriva en
roll för en aktör. 3. E-n ~ skriva en dikt
till ngn el. till ngns ära, hälsa ngn med en
sång. II. refl ibi. Sich e-m ~ bilda sin dikt-
ning efter ngn skald. n, A-ung, f -en
1. pådiktande. 2. sång till ngns ära,
hyll-nipgssång.
andien‖en, I. intr [h] 1. se anbieten I. 2.
föråidr. Mit etw. ~ [be]tjäna el. stå till tjänst
med ngt. II. tr 1. sjölag. Dem Versicherten
die Havarie o, lassen underrätta
försäkringstagaren om haveri. 2. »t* E-n Hafen oj
anlöpa en hamn; das Land ~ lägga till, gå
i land. A-ung, f -en 1. erbjudande, hand.
leveransnotis. 2. sjölag underrättelse om haveri.
Andiewandmalen, n. Das o, des Teufels sättet
att måla hin på väggen,
andöbeln, tr ⚙ fastdymla.
andonnern, tr bildl. ryta åt ngn. Wie
angedonnert dastehen stå som slagen av åskan.
Andorn [o], m -[e]s -e o. -er† bot. Marrubium vulgare
kransborre. Schwarzer ~ Baiiota nigra
svartand orn.
andorren, intr [s] torka vid; jfr eindorren.
Andrang m -[e]s O 1. trängsel, hopträngning,
t. ex. es herrscht großer ~ zur
Beamtenlaufbahn, der o> am Arbeitsmarkt war stark.
~ des Wassers gegen den Deich vattnets
på-trängning mot fördämningen; ~ von
Gütern hopande av gods; ~ von Menschen
till-lopp av människor; ~ zu e-r Bank rusning
till en bank; der o> zu diesem Stück ist
groß denna pjäs drar mycket folk. 2. läk.
~ des Blutes blodträngning, kongestion.
andrängen, I. tr tränga på el. emot, trycka
mot, t. ex. e-n an die Wand II. refl. Sich
an e-n ~ tränga sig mot, bildl. på ngn.
andräuen, poet., se androhen.
andre, se ander.
Andreas m -se Andreas, Anders, -kreuz, n
-es -e Andreaskors, snett kors. Halbes oj
halvt Andreaskors. -orden [o], m -s -
Andreasorden. -tag [a:], m -[e]s -e Andersdag.
andrechseln [ks], tr 1. svarva på, t. ex. e-n
Knopf an den Kegel Das Kleid sitzt ihr
wie angedrechselt bildl. klänningen sitter som
gjuten på henne. 2. bildl. E-m etw. ~ lura el.
pracka ngt på ngn, pracka på ngn ngt.
Andrehbolzen m -s - ø pådragningsbult.
andrehen [dre:an], I. tr 1. vrida på, börja vrida,
⚙ pådraga, mask. sätta i gång, t. ex. das Gas,
das elektrische Licht, das Wasser o2. ibi.
bildl. sätta i gång, vani. vrida fast, skruva på,
t. ex. e-e Schraube o». 3., se andrechseln. 4.
⚙ An die Fäden die Fäden des Zettels ~ sno
varp trådarna vid trådarna; den Draht o»
skom. sno el. sätta borst på becktråden; e+m
etw., e-m ein Näschen el. e-e Nase ~ btidi.
låta ngn stå med lång näsa, göra narr av
ngn. II. refl. ibi. Sich näher ~ vrida el.
skruva sig närmare. A~, n ⚙ pådragning.
Andreher m -s - O spinn, trådlagare.
Andrehkurbel, f -n ⚙ pådragningsvev.
Ändrer(in), se Andereren).
andrerseits, se ander[er]seits.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
