Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anekeln ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilja för ngt; er fühlt sich von ... angeekelt
han känner vämjelse för...; er wandte sich
angeekelt ab han vände sig bort med
vämjelse. A~, A-ung, f äckel, leda.
anelektrisch [an’e-], a anelektrisk.
Anemo‖graph [a-nemo’-], m -en -en
anemo-graf. -logie [-’gi:], f anemologi, lära om
vindar, -meter, n -s -, anemometer,
vindmätare.
Anemone [-’mo:-], f -n 1. bot. sippa. 2. zool.
[iSee]~ sjöanemon, havsros. a^n|artig [a:r],
a sipplik. a~n|farben, -farbig, a sippfärgad.
-n|kampfør, m -s kem. anemonkamfer.
Anemonin [-’ni:n], n -s kem. anemonin.
Anemonsäure, f -n kem. anemonsyra.
Anemoskop. n -[e]s -e vindfana.
anempfeh‖len, tr. E-m etw. ~ anbefalla,
förorda el. rekommendera ngt åt ngn. A-ung, f
en anbefallning.
anempfinden, I. refl. Sich e-m ~ känna med
ngn, lämpa sina känslor efter ngn. II. tr ibi.
Sich (dat.) etw. ~ efter andras känslor fatta
och dikta; anempfundene Musik
osjälvständigt uppfunnen musik.
Anempfindller m -s - efterbildare av andras
känslor, osjälvständig bearbetare, -erei, f
-en, se -ung: -erin, f -nen efterbilderska av
andras känslor, osjälvständig bearbeterska.
-ung, f -en medkännande, känslolån.
Anepigraph‖a [curc’pi:-], pl anepigrafa,
skrifter utan titel, a-isch [-’gra:], a utan titel.
Anerbe [’s], m -n -n huvudarvinge, närmast
arvsberättigad.
anerben, I. tr. E m etw. ~ lämna ngn ngt i
arv; angeerbter Feind arvfiende. II. intr [s].
Etw.. erbt mir an ngt går i arv hos mig, ngt
är mig medfött, jfr anererbt.
Anerben]|gut, n -[e]s -er† arvsgård. -recht [9],
n -[e]s -e jur. rätt som huvudarvinge.
anerbiet|Ien, tr o. refl sich e-m, sich zu etw.
erbjuda sig åt ngn, sig till ngt. A~, n -s
jfr föij. A-ung, f -en erbjudan, anbud.
erbittet man franko svar på anbud endast
mot porto.
Anerbung [’s], f -en nedärvning.
anererbt, a ärftlig, nedärvd,
anerfüllen, t, se an-, er\füllen.
Anerinnerung, se Erinnerung, Mahnung.
anerkannt, a erkänd. ~er Schuft en
bekant skurk, -er|maßen, adv såsom erkänt är.
A«wheit, f 0% erkänd sak.
anerkennbar, a som kan erkännas, möjlig att
vidgå.
anerkennen, (»v. ao) tr 1. erkänna, vidgå, t. ex.
etw. als wahr, ein Kind als das seinige,
e-e Unterschrift e-n als [für) e-n braven
Jungen, als Konsul Die Klage ~ jur.
vidgå käromålets riktighet; e-e Schuld nicht
~ icke vidkännas en skuld. 2. erkänna (med
beröm). Das Verdienst ~ ge förtjänsten
sitt erkännande; sein Werk wird noch nicht
genug anerkannt hans verk vinner ännu ej
tillräckligt erkännande. 3. Den Empfang
~ erkänna mottagandet; e-n Wechsel ~ hand.
honorera, en växel, -d, pp o. a
berömmande, erkännsam. Die ödsten Urteile de
mest lovordande omdömen, -s |wert [e:], a
erkännansvärd, värd erkännande.
Anerkenn‖er, m -s - erkännande person, -tnis,
n -ses -se, se Anerkennung, -ung, f -en 1.
erkännande, t; ex. gesetzliche ~ e-s Kindes.
2. erkännande (med beröm), gillande,
er-kännsamhet, erkänsla, på utställning
hedersomnämnande. 3. igenkännande.
Anerkennungs‖diplom [di’’plo:m], n -s -e
hedersdiplom. -eid, m -[e]s -e hyllningsed (till
regenten) som summus episcopus. a-los, o
saknande erkännande, icke erkännande,
-schein, m -[e]s -e intyg om riktigheten,
-schreiben, n -s - erkännande skrivelse,
lyckönsknings-, tacksamhets|skrivelse. -urteil [u],
n -[e]s -e jur. tillerkännande dom. a-wert [e:],
a-würdig [y], a värd erkännande, -wut ,f0
mani att berömma, a-wütig, a vurmande för
att berömma.
Aneroid [a-ne-ro^r.t, före vok. -d-], n -[e]s -e,
-barometer, n (m) -s - aneroidbarometer.
anerringen [7e], se erringen.
Anerrungenschaft, se Errungenschaft.
anerschaffen, I. tr giva i födelsen el. i
skapelsen. II. p p o. a medfödd, medskapad.
Anerwägung, f -en betraktande. In se in
Anbetracht.
anerwogen, konj kanslispråk. <<* daß i betrak^
tände av att.
anerziehl|en [tsi:an], tr. E-m etw. ~ inplanta
ngt i ngn. A-ung, f O tillvänj ande, inlärande,
anessen, tr F. Sich (dat.) e-n Bauch el. Wanst
~ fylla sin buk, skaffa sig [prost]mage.
anfabeln, tr. E-m etw. ~ pådikta ngn ngt.
anfächeln [9], tr fläkta på. Laue Lüfte fächeln
mich an ljumma fläktar smeka mig.
anfachen [x], tr blåsa på, bildl. underblåsa,
t. ex. den Blasebalg, die Hoffnung jds
Das Feuer ziir Flamme ~ friska* upp elden,
komma elden att flamma upp.
anfädeln, tr träda upp (på en tråd). Ein
Gespräch ~ bildl. inleda ett samtal,
anfahen [fa:an], tr ᚼ p0et., se anfangen.
anfahrbar, a tillgänglig, farbar, för fartyg
trafikabel, segelbar,
anfahren, I. intr [s] 1. köra, åka el. fara
fram, d* segla fram. Angefahren kommen
komma fram|åkande, -seglande. 2. [Å o. i]
köra, stöta el. törnå emot, t. ex. er ist mir an
meinen Wagen angefahren. Der Fuhrmann
hat angefahren kusken körde emot ett
åkdon; der Wagen ist an [auf) e-n Stein
angefahren vagnen stötte på en sten. 3. bidl.
Er ist übel angefahren han har råkat illa ut
el. fått mothugg. 4. gruvt. Zur Arbeit ~ fara
ned till arbete i gruvan. II. tr 1. forslad
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
