- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
105

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anfänglichkeit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


sprunglig, först, initial. II. adv i början.
A~keit, f ursprunglighet.
anfangs, adv i’början, t. ex. ~ Januar. Gleich
~ strax i början, i första början.
Anfangs‖bohrer, m -s - O förborr (vid
språngning). -buch [u:x], n -[e]s -er† [y:^]
elemen-tarbok. -buchstabe, m -n[s] -n
begynnelsebokstav, initial. Großer ~ typ. stor begynnelse-,
anfangs|bokstav. -druck, m -[e]s -etyp.
begynnelsetryck, -geschwindigkeit, f -en
fys. begynnelse-, utgångs|hastighet. -glied, n
-[e]s -er mat. ~ der Reihe första term i
serien. -gründe, pl första grunderna,
elementerna. -kolumne, f -ntyp. första kolumn,
-konsonant, m -en -en begynnelsekonsonant,
-kraft, f -e† fys. initialkraft, -kurs, m -es -e
h\cd. begynnelsekurs, kurs vid börsens
öppnande. -linie [li:nia], f -n typ. anfangslinje.
a-los, a utan början, -punkt, m -[e]s -e
begynnelse-, utgångspunkt, geom. origo. -schicht
W> f ~en ® byggn. anfangsskikt. -stadi|um
[Jta:], n -ums -en begynnelse-,
nybörjar|-stadium. -station [Jta’tsT’orn], f -en jämv.
utgångsstation. -Stein, m -[e]s -e, Re
Anfanger 2. a), -stufe, f -n första trappsteg,
-temperatur, f -en begynnelsetemperatur,
-termin, m -s -e begynnelsetermin, -versuch [u:],
m -[e]s -e nybörjareförsök, lärospån, -zeiie,
f-n O typ. rubrikrad, anfangsrad, första rad.
-zustand, m -[e]s -e† begynnelsetillstånd.
anfärben, tr 1. färglägga. 2. färga. 3. jakt., se
anschweißen.
anfaßbar, a gripbar.
anfass‖en, I. tr 1. fatta tag i, taga i, F ta tag
i, t. ex. mit e-r Zange Mit ~ gripa sig
an; die Erinnerung faßt mich an bildl. jag
gripes av minnet; faßt das Gewehr an! ⚔
i armen gevär! der Menschheit ganzer
Jammer faßt mich an bildl. ung. jag känner mig
beklämd av allt elände bland människor;
etw. nicht ~ bildl. ej röra vid ngt, ej befatta
sig med ngt; den Stier bei den Hörnern
~ taga oxen i hornen; das Tuch bei allen
vier Zipfeln ~ fatta duken i alla fyra
hörnen; die Zügel ridk. fatta tyglarna; ~
helfen lämna handräckning, hjälpa med ett
tag, ta i ett tag; etw. beim unrechten Ende
el. Zipfel ~ börja ngt i galen ända. 2.
behandla. Man weiß nicht, wo man ihn soll
man vet ej huru man skall behandla
honom; e-n gerichtlich ~ lagfora ngn; e-n
rauh, hart el. unsanft ~ behandla ngn
hårdhänt, handskas hårdhänt med ngn; etw.
richtig o, börja ngt i rätt ända; e-n sanft el.
mit Glacehandschuhen ~ taga i ngn med
glacéhandskar; er weiß, wie man die Mädchen
o, soll han vet hur flickorna skola tagas;
den Schuldner ~ kräva gäldenären. 3.
Perlen träda upp pärlor, bildl. ibi.
sammanföra, hopjämka. II. intr [Ä] 1. ta fatt i,
hjälpa till, ta i. 2. slå rot. III. refl. 1. Sich
n*ß taga i varandras händer. 2. Etw. faßt
sich weich an ngt känns mjukt, när man tar
i det. A~, n grepp, gripande. A-ung, f 1. se
A-en. 2. Innere ~ inre fattning, uppfattning,
anfaulen, intr [s] multna, börja ruttna. *x>d
ruttnande; angefault murken;
angefaultes Obst halvrutten frukt; angefaulter Zahn
kariös tand; von Genußsucht angefault mmi.
hemfallen åt njutningslystnad. A~,
»murknande.
anfäulen, tr röta; göra rutten,
anfechtbar [q], a omtvistlig, jävig, tvistig.
A~keit, f -en omtvistlighet, tvistighet,
omtvistad laglighet.
anfecht‖en, tr 1. bestrida, angripa, klandra,
t. ex. e-e Meinung »v. E-e Ehe ~ anföra jäv
el. klander mot ett äktenskap; Ydie
richterliche Entscheidimg överklaga domen,
söka ändring i domstolsbeslut; Ydie
Glaub-Würdigkeit ~ bestrida trovärdigheten; ein
Testament ~ klandra el. jäva ett testamente;
e-e Wahl ~ överklaga ett val. 2. komma åt.
Was fleht dich an? vad kommer åt dig? das
fleht mich nicht an det rör mig inte; laß
dich das nicht ~ bry dig inte om det;
wenn e-e Krankheit ihn anfleht när en
åkomma ansätter honom. A~. n, se A-ung.
Anfechter m -s - 1. klandrare. 2. frestare.
Anfechtung, f -en 1. klander, bestridande. 2.
reiig. frestelse. Schwere ~ svår prövning. 3.
vedermöda. 4. jur. jäv, besvär.
a<vs|berech-tigt, a berättigad till jäv el. klagomål,
-s|-grund, m -[e]s -e† jäv, skäl till klander,
-s|klage, f -n jur. jäv, besvär, -s|schrift, f
-en besvärsskrift,
anfedern, se anfledern.
anfehden, se anfeinden.
1. anfeilen, tr 1. fila upp. E-e Spitze an etw.
(dat.) fila [upp] en spets på ngt. 2.
märka med fil, börja fila. k~*, n 1. uppfilning.
2. ⚙ märkning med fil.
2. anfeilen, se anfeilschen.
anfeilschen, tr 1. E-m etw. ~ bjuda ut ngt åt
ngn. 2. Etw. ~ bjuda el. pruta på ngt.
Anfeilung, f -en. se Anfeilen.
anfeindllen, tr. E-n ~ te sig fientligt mot
ngn, bekämpa ngn; ein Land ~ angripa ett
land. A»u, w, A-ung, f -en bekämpande,
förföljelse, ovänlighet, deltagande i
fientligheterna.
anfeixen, tr dial. hånle åt, grina åt.
anfersen [s], intr [ä] gymn. slå klackarna till
sam mans.
anfertig‖en [s], tr 1. förfärdiga, tillverka, göra.
E-e Kopie ~ taga en kopia; Photographien
r*u utföra fotografier; ich ließ e-e
Übersetzung ~ jag lät verkställa el. göra en
översättning; ein Verzeichnis, Wählerlisten ~
uppsatta en förteckning, vallängder. 2.
Den Treibherd laga i ordning
kupellations-härden. n, se A-ung.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free