- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
111

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Angelegentlichkeit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mühen göra sig stor (största) möda att; e-n
aufs. ovste empfehlen på det varmaste
rekommendera ngn. A^tlichkeit, f O % ivrig
omsorg.
Angelel, f -en metningsbestyr, metning.
Angel‖eisen [’ai-], n -s - 1. ⚙ dörrjärnshake. 2.
metdon. -er, ms - 1. fiskare, metare. 2. F
tjuv, långfingrad person. 3. zool., se
Seeteufel. -erin f -nen kvinnlig fiskare, a-fest,
a poet. (om jordklotet) fast i sina grundvalar,
-fisch, m zool. se Stachelroche o. Angeler
3. -fischer, m -s - metare, -fischerboot, n
-[e]s -e fiskebåt för metning. -fischerei, f
en metning. -fliege, y -n (konstgjord) fluga,
a-förmig, « krökt, -gerät, n -[e]s -e
metred-skap. -haken, m -s - metkrok. Den ~
wieder aufrichten räta ut hullingen på
metkroken.
Angelik|a, f I. -as -as npr Angelika. II. - -as 1.
mus. a) ett slags luta angelika; b) vox angelica.
2. bot. s trätt a. -balsam, m -s -e
angelika-balsarn. -bäum, m bot. Aralia spinosa. -öl,
n -[e]s -e angelikaolja. -säure, /*-n kem.
ah-gelikasyra. -spiritus, m - - o. -se
angelika-sprit. -würze| [u], f farm. ängelrot,
angelikarot. .
Ange‖lköder, w -s - bete till metning. -kork,
m -[e]« -e korkflöte, -kreis, t, se Pol[ar]kreis.
-leine, f -n, se -schnür, a-los, o utan
gångjärn. , Brachiopoden zool. Ecardines,
-maus, se Spitzmaus, -mücken, se Stechmücken.
1. Angeln, pl foiksi. angier.
2. angel|n, ang[ë]le -te ge-t tr o. intr [Å] 1. meta.
Fische ~ ndch Fischen ~ meta fisk; mit
künstlichem Köderfisch ~ meta med
konstgjord fisk som bete; mit e-r Grundangel ~
meta medi krok nära botten. 2. bildl. sträva
efter. Nach eho. ~ fika efter ngt; nach e-m
e-n zu ~ suchen lägga ut sina krokar för
ngn; den wollen wir uns mal ~ F honom
sköla vi försöka få fatt på. 3. stjäla, snatta.
A^, n -s O mete, metning. ~ mittels der
Flug-, Fliegen\angel metning med fluga som
bete.
angeloben, tr o. refl. Etw. ~ (högtidligt) lova
ngt, förplikta sig till ngt; e-m Treue ~ lova
ngn trohet; sich dem Herrn ~ giva löfte att
tjäna Herren.
Ange‖löbnis [e:p], n -ses -se, -lobung, f -en
högtidligt löfte, förpliktelse.
angeloffen poføn], a vidöppen, på vid gavel.
Angelolllatrie [-’tri:], f O ängladyrkan, -logie
[-’gi:], f O läran om (de goda) änglarna,
-phanie [fa/ni:], f O änglauppenbarelse.
Angel‖pfosten, m -s - byggn. dörrpost (vari gftng.
järnshaken är fästad). -platz, m -[e]s -e†
met-■ ställe, -punkt, m -[e]s -e l. huvudpunkt.
: Der oo der ganzen Untersuchung
huvudfrågan i hela undersökningen; das war der ~
der Frage frågan vände sig kring denna
punkt. 2. jordens pol. -requisiten, pl met|red-
skap, -don. -ring, m -[e]s -e ⚙ gångjärn sr ing.
-rolle, f -n metrevsrulle. -rute, f -n metspö,
-sachse, m -n -n anglosaxare. a-sächslsch, a
anglosaxisk. Sprache anglosaxiska,
a-schalig, se a-los. -schnür, f -e† metrev,
-schnurrolle, f -n metrevsrulle. -schnursteiftj
m -[e]s -e stensänke för metrev, -schnur»
winde, se -schnurrolle. -sport, m -[e}s -e
mét-sport. -stange, se -rute. -stern, se [-Pol[ar]stern.-] {+Pol[ar]-
stern.+} -stock, m -[e]s -e†, se -rute. -tugend,
f -en [[mindre]] huvuddygd.
Angelübde [Yp], n -s - -,-se Angelöbnis.
Angelus [’aijge-lus], n - - angelus. -läuten, n
-s - ringning till angelus.
angelweit, adv vidöppen. Die Tür steht ~ offen
dörren står på vid gavel; das Maul ~
àuf-sperren hålla munnen vidöppen.
Angel‖winde, f -n 1. rulle till metrev. 2. -n pl
‡ vindar från de fyra huvudväderstrecken,
-wurm [u], m -[e]s -er† metmask, zool. Lumbri.
eus terrestris daggmask, -zapfen, m -s -
gång-järnstapp, dörr-, fönster|hake. -zeug, n -[e]s
0, se -requisiten. 1
angemessen, a lämplig, passande, t. ex. ein
paar ~e Worte sprechen, »ves Betragen
städat skick; Preis moderat pris; nicht
~ olämplig, motstridande, avig; machen
avpassa; dieser Ausdruck ist seiner
Den-kungsart vollkommen ~ detta uttryck
stämmer- fullkomligt (överens) med hans
tankegång; das Pferd ist meinem Gewichte ~
hästen passar till min vikt; den Umständen,
der Zeit, den Verdiensten jds ~ lämpad efter
omständigheterna, tidén, ngns meriter.
A>.-heit, f O lämplighet, tillbörlighet. zu
av-passning efter, överensstämmelse med.
angenehm, a 1. om sak angenäm, behaglig,
trevlig, t. ex. ~e Empfindung, Kühlung,
das f^ste Plätzchen. Es ist mir ~ zu
erfahren det var roligt att få höra; ein ~es
Leben führen leva ett behagligt liv, ha det
trevligt; was ist Ihnen ~ vad behagas? 2.
om personer behaglig. Sich bei e-m ~ machen
ställa sig in hos ngn; Sie sind mir immer ~
ni är alltid välkommen. 3. hand. P& börsen
efterfrågad, begärlig. Der Markt war für Ydie
Anleihe ~ marknaden var gynnsam för lånet,
angenommen, se annehmen.
Änger* m -s - gräs|mark, -vall, -äng.
-blüm-chen [y:], n, -blume, f bot. beins perennis
tusen-sköna.
angeregt, a livaktig, t. ex. ~e Unterhaltung.
A~heit, f O livaktighet, iver.
angereichert, a O bergy. anrikad.
Angergras, n bot. Poa annua vitgröe.
angerissen, a F påstruken, onykter.
Angerkraut, n bot. a) piantago gröblad; b) poij.
gonum aviculare fågelört. ’
Ängerling, se Engerling.
Anger‖recht, n -[e]s -e betesrättighet, -weide,
f -n a) betesjmark, -allmänning; 6) bot.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free