Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Angriffsbatterie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
terie [’ri:], f -n [’riron] belägringsbatteri,
-befehl, m -[e]s -e anfallsorder, -befestigung, f
en kringskansning (mot anfall), -bewegung,
f -en offensivrörelse, -brunnen, m -s -, se
-schacht. -bündnis, n -ses -se offensivallians,
anfallsförbund, -formation [tsT’o:n], f -en
formation för anfall, -front, f -en
anfalls-front. -gefecht, n -[e]s -e anfallsstrid,
kolon-ne, f -n anfallskolonn, -krieg, m -[e]s -e
anfallskrig. -linie [nia], f -n anfallslinje. -lust,
f O anfallsiver. -mine, f -n anfallsmina.
-mittel, n -s - anfallsvapen, -plan, m -[e]s -e†
anfallsplan, -punkt, m -[e]s -e a)
anfallspunkt; 6) O angreppspunkt, -schacht, m
-[e]s -e[f] anfallsbrunn, -schritt, m -[e]s -e
stormsteg, -signal, n -s -e signal till anfall.
-Streik, m -[e]s -e anfallsstrejk, -türm, m -[e]s
-e† anfallstorn. -versuch, m -[e]s -e försök till
angrepp, -waffe, f -n anfallsvapen, a-weise,
adv anfallsvis, -weise, f -n sätt att anfalla,
-werke, pl anfallsverk.
an‖grinsen, tr grina åt el. mot, hånskratta åt,
med grin mottaga, -groben, tr ibi. fara ut mot.
-grollen, I. tr. E-n ~ åthuta ngn, möta ngn
med hätskhet. II. intr \h o. s] gå med groll
mot. -grünen, ᚼ I. intr [K] börja grönska.
II. tro. reß sich ~ betäcka(s) med grönska.
Angegrünt grönskande, -grunzen, tr grymta
mot.
Ångst, f -e† (ibi. -enf) 1. rädsla, skräck, oro,
starkare ängslan, ångest. Die o*ef Jesu reiig.
Jesu dödsångest; o> kommt über ihn,
erfaßt ihn el. packt ihn han gripes av fruktan;
~ haben vor (dat.) hysa rädsla för; haben Sie
keine var inte orolig! e-m ~ machen, e-n
in ~ setzen injaga skräck el. fruktan hos ngn;
in allen el. tausend Ångsten i dödlig ångest;
in großer ~ sch weben el. leben sväva i el. leva
i största oro; in ~ sein vara rädd; für e-n,
um e-n, wegen e-s in ~ sein vara rädd om
ngn, frukta att ngt hotar ngn, vara orolig för
ngn; fast vor ~ sterben nästan vara död
av skrämsel. 2. ᚼ läk. a) magplågor; b)
födslovånda; c) schwere ~ fallandesot. 3.
Potz oj, schwere ~ för tusan. 4. dial.
brådska. a (predikativt) rädd, orolig, ängslig.
Mir loard ~ um ihn jag blev orolig för
honom; mir ward ~ vor ihm jag blev rädd för
honom; ihm ward o, und bange han blev
högst förfärad; mir ist (ibi. ich bin) ~ jag är
rädd; e-n ~ machen göra ngn orolig,
skrämma upp ngn. -ausruf, m -[e]s -e ångestrop,
a^bar, ᚼ a, se ängstlich, anhebend, a
bävande av skräck, a^bedrängt, a~bedrückt,
a^beklommen, a nedtryckt av fruktan, orolig
och bekymrad, -bild, n -[e]s -er skräckbild,
-büchse, se -hase.
ängsten, se ängstigen.
Ängster m -s - lökglas.
angsterfüllt [?s], a ångestfull.
Ängsterling m -s -e, se Angsthase.
Ängstesprung, se Angstsprung.
Angstilfieber, n -s - feber av rädsla, -geburt [u:],
f-en missfall av skrämsel, -gefühl, n -[e]s -e
känsla av ångest, -geheul, n -[e]s ⚙
ångesttjut. -geschrei, n -[e]s -e ångestrop, [-[ge]-schreiblatter, -] {+-[ge]-
schreiblatter,+} se 2 Blatter, a-haft, se ängstlich.
-hase, m -n -n riktig hare, pultron,
ängstig, a t, se ängstlichr. -|en, -te ge-t. I. tr
skrämma, oroa, uppskrämma. II. refl. Sich
um etw., e-n ~ vara orolig för, oroa sig för
el. vara rädd om ngt, ngn; sich zu Tode
- ~ vara i dödsångest. Ä~en, n - s, Ä^ung,
f -en skrämsel, uppskrämning, oro,
ängslan.
Angstilkind, n -[e]s -er a) enda barn; 6) (sjukt)
sorgebarn, -laus, f -e† % byxångest.
ängstlich, a 1. orolig, rädd, ängslig,
uppskrämd, skygg, oroande, wegen etw. för, med
anledning äv. ~ für (um) rädd om; ~ vor
rädd för; ich bin nicht aber... jag är ej
rädd av mig, men...; leicht ~ lättskrämd;
~es Benehmen oroligt beteende; f v/ bedacht,
bestrebt sein zu... vara mycket angelägen
om att, lägga sig särskilt vinn om att...;
zu ~ besorgt für förfärligt rädd om; Sie
spielen zu ~ ni spelar alltför försiktigt;
nur nicht ~ var bara inte rädd. 2. mycket
noggrann, samvetsgrann, skrupulös; ~es
Gewissen ömt samvete; ~ gewissenhafte
Person samvetsöm person; allzu o, petigt
noggrann; nicht ~ ej samvetsöm. Ä^keit,
f 1. orolighet, rädsla, starkare ängslan. 2.
villrådighet, blyghet. 3. stor noggrannhet,
petighet.
Ängstling m -s -e. se Angsthase.
Angstllmacher m en som skrämmer upp folk,
svartmålare, -mann, m -[e]s -er† P bödel,
-meier, m F rädd hare, mes, stackare,
meie-rei, f -en F stor feghet, ömklig rädsla,
-pe-ter, m -s - pultron, mes; jfr -hase. -röhre, f
-n liög hatt, F cylinder, storm, -schrei, m, se
-geschrei. -schweiß, m -es O ångest-,
kall|-svett. -Sprung, m -[e]s -e† förtvivlat språng,
-tropfen, pl, se -schweiß. a-voll, se a-erfüllt.
a-zitternd, a bävande el. darrande av ångest,
angucken, tr F titta på, taga sig en titt på,
betitta, jfr anschielen.
angular, angulär, a i vinkel, vinkel-. A^ität,
A<x,osität, f vinkelform. A^system [zys’te:m],
n -s -e tenaljsystemet.
Angulatusschichten, pl geoi. angulatuslager.
Angurie [’guirTa], f -n bot., se Wassermelone.
angürten [y], tr omgjorda.
An|guß, m -gusses -güsse 1. övergjutning,
på-hällning. ~ e-r Pumpe påfyllning av vatten
i en pump (för att underlätta sugningen); jfr
Angießen. 2. ⚙ gjutning spink-, död-,
gjut|-huvud, typ. ingöt, -farbe, f -n krukm.
farg-lera. -masse, f -n ⚙ engobe.
an‖haben, tr 1. bära, ha på sig. 2. mest nekande.
E-m nichts ~ können ej kunna skada el.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
