Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - anspruchsreich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kelhet, -reich, se -voll. A-verjährung, f
preskription. -voll, a anspråksfull, självsäker,
inbilsk. A^es Wesen anspråksfullhet,
självsäkerhet, inbilskhet.
anl|sprudeln, tr O. intr [s] porla el. spruta upp
emot, porla fram. -sprühen, tr o. intr [A o. s]
spraka, kasta gnistor el. spruta eld mot el.
på.
Ansprung m -[e]s -e† 1. ansats, anlopp, språng.
2. läk. mjölkskorv.
anllspucken, se -speien, -spulen, O I. intr [Å]
spinn, börja spola. II. tr. Den Faden ~ fästa
garnet på spolen, -spülen, I. intr [h] o. tr om
vftgor skölja, skvalpa, an (ack.) mot. II. tr 1.
te -flößen 2. 2. om vågor börja skölja, slå mot
strand. -spunden, tr sticka upp ett fat.
-stacheln, tr 1. [på]driva, egga; stimulera, r^de
Mittel ~ läk. stimulerande medel. 2. se
-spießen. -stählen, tr ståla, härda.
Anstalt, f -en 1. abstr. anordning, åtgärd,
tillrustning, förberedelse. «*>en treffen vidtaga
mått och steg. 2. konkr. inrättning,
institution), etablissement, station, verkstad;
verk, ofta dårhus, förbättrings-,
korrektions|-anstalt. 3. gruvt. anvisning till arbete,
-s|-geistliche(r), m adj. böjn. predikant vid en
inrättning. -s|leiter, m föreståndare för en
inrättning.
anl|stammeln, tr stammande tilltala, -stammen,
‡, se angestammt. -stämmen, se -steifen o.
-stemmen. -stampfen, I. tr. Erde an e-n Baum
f»> tillstampa jord kring ett träd. II. intr
[s] o. angestampft kommen komma
stampande el. klampande.
Anstand m -[e]s O 1. anständighet, gott skick,
värdigt uppträdande, iakttagande av det
passande; kroppsi. god hållning äv. hos häst.
Gesellschaftlicher Anstand sällskapston; sie
hat keinen ~ hon förstår inte att skicka
sig. 2. anstånd, uppskov. E-r Sache ~ geben
låta det anstå med en sak. 3. tvekan,
betänkligheter, svårighet. Er nahm keinen >v»,
den Betrag auszuzahlen han betalade
summan utan betänkande; r^ef machen el.
erheben göra invändningar el. svårigheter; das
leidet el. hat keinen ~ det är ej tvivel
underkastat; meinetwegen hat’s keinen ~ dial. från
min sida möter det inga svårigheter. 4. jakt.
håll, bakhåll, pass, t. ex. auf dem ~ stehen,
auf den ~ gehen; bildl. hålla utkik. 5. pl -e†
resterande skuld, t. es. seine alten be-
zahlen; jfr Rückstand. 6. gruvt., se Anbruch
6. a). 7. föråidr. el. dial. vapenstillestånd.
anständig, a 1. anständig, sedig, ärbar,
överensstämmande med god ton, hederlig,
aktningsvärd, tillbörlig, belevad, väluppfostrad;
F betydlig, duktig. E-e ~e Summe en
vacker summa; ein ~es Haus [aus]machen leva
efter sitt stånd; der Hund hat mich ganz ~
gebissen hunden har bitit mig ganska
duktigt. 2. nästan föråidr. E-m el. für e-n <-w sein
vara passande el. lämplig för ngn. A~keit, f
en 1. ⚙ anständighet m. m., se anständig 1. 2.
jttring av artighet, vänlighet, belevenhet n. m.
Er sagte ihr einige ~en iron. han sade henne
några mustiga saker. 3. ändamålsenlighet,
lämplighet.
Anstands‖besuch, m -[e]s -e hövlighetsvisit.
-brief, m -[e]s -e brev med anhållan om
betalningsanstånd. -dame, f -n sidre
ledsaga-rinna, duenna, förkläde, -formen, pl
anständighetens el. belevenhetens fordringar,
-ge-fühl, n -[e]s -e takt, känsla av det
passande. Ohne ~ taktlös, a-haiber, a av hänsyn
för det passande, -jagd, f -en jakt varvid
jägaren står på håll. -lehrer, m lärare i
konsten att skicka sig. a-los, a utan tvekan,
anmärkning el. uppskov, -ort, m -[e]s -e
avträde. -person, f -en, se -dame. -regeln,;;/
föreskrifter hur man bör skicka sig. -röck,
m -[e]s -e† för män högtidsdräkt, för kvinnor
kjol. -rolle, f -n teat. rollen av äldre fin herre
el. dam. -schreiben, n, se -brief. -Übungen,
pl övningar el. lektioner i konsten att skicka
sig. -Verletzung, f -en brott mot det
passande. -visite, f -n, se -bestich, a-widrig, a
opassande, stridande mot god ton.
an‖stängeln, -stängen, tr trädg. störa, risa, t. ex.
die Bohnen -stapeln, 1. tr stapla upp.
2. intr [s] o. angestapelt kommen komma
gvavitetiskt klivande, -starken, tr lätt stärka
linne.
anstarr‖en, tr 1. stirra på. 2. se
entgegenstarren. n -s stirrande på. A-er, m en som
stirrar på ngn el. ngt.
anstatt, I. prep (mest med gen.) i stället för, i
brist på, t. ex. ~ meiner. II. konj. ~ daß
..., zu ... i stället för att.
an‖stauben, I. intr [s] 1. lägga sig som damm
på. 2. bli betäckt med damm. II. tr. se
stäuben. -stäuben, tr damma ned. -stauchen, tr
1. ⚙ smed. stuka, platta. 2. lantbr. breda ut
sädes- kärvarna till tröskning. 3. se -stauen.
anstauen, I. tr dämma upp vatten. II. refl. Sich
~ svälla (upp), om människor Stocka sig. n
-s, Anstauung, f vattens uppdämning, stigande,
svällande.
anstaunen, tr med förvåning betrakta, bli
förvånad över. -s |wert [e:], -s|würdig, a
förvånande, häpnadsväckande.
Anstauner m en som med förvåning betraktar
ngt.
Anstechllbohrer, se Ansteckbohrer, -eisen, n
smält-, slaggjspett.
anstechen, tr 1. se anspießen. 2. sticka h&i på,
stinga; läk. punktera. Die Finger schwollen
an wie von Bienen angestochen fingrarna
svullnade, som om de hade blivit stungna av
bin. 3. se anstacheln o. anspornen; föråidr. intr.
Mit etw. angestochen kommen komma
stickande med ngt. 4. sticka upp, öppna, tappa, t. ex.
ein Faß Es ist frisch angestochen man har
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
