- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
158

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Ärgerlichkeit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(ach.) el. wegen etw. på ngn, för el. över ngt.
E-n machen förarga ngn. 3. förarglig,
retsam, obehaglig. 4. förargelseväckande,
anstötlig, t. ex. ein f^es Leben führen, -lichkeit,
f -en 1. retlighet. 2. se Årger. 3. förargelse,
förtretlighet, obehag. 4. anstötlighet.
ärger|n, ärg[e]re -te ge-t I. tr 1. reta, förarga.
E-m (sich (dat.)) die Schwindsucht an den
Hals reta gallfeber på ngn (sig). 2.
bereda ngn obehag, väcka anstöt hos ngn.
Ärgert dich dein rechtes Auge,. . bibl. om ditt
högra öga är dig till förargelse . . II. refl.
Sich ~ bliva förargad, harmas, über etw.
över ngt.
Ärgernis, n -ses se (f -se) 1. anstöt, förargelse,
t. ex. öffentliches ~ erregen, e-m ein ~ [-ge-ben,}-] {+ge-
ben,}+} ein an etw. (dat.) nehmen. 2.
förtrytelse, harm.
argllgesinnt, a illasinnad. A~heit, f O ondska.
-herzig, a, se -gesinnt.
Argivller(in), m (f) invånare i Argos, a-isch,
a argivisk.
Arg‖list, f O illistighet, bakslughet,
svekfullhet. a-listig, a illistig, bakslug, sveklig.
Täuschung avsiktligt bedrägeri, -listigkeit,
f O, se -list. a-los, a öppen[hjärtig],
sveklös, oskuldsfull, intet ont anande,
oförarglig, omisstänksam, förtroendefull, -losigkeit,
f O öppenhjärtighet, m. m., se föreg, a-mütig, a
ondsint.
Argo, f O myt. o. astr. Argo. -fahrer, m9 se
Argonaut 1.
Argol m -s O röråidr., se Weinstein.
Argon [’go:n], n -s O kem. argon.
Argonaut [’naut], m -en -en 1. myt. argonaut.
2. o.-en|muschel, f zool. Argonauta argo
pappers-snäcka. -en|zug, m -[e]s -e† myt.
argonauter-nas färd.
Argonnllen, pl, -er Wald, m -[e]s. Die -en, der
-er Wald Argonnerna.
Argot [’go:], n -s O tjuvspråk, rotvälska.
arg|sinnig, se -mütig.
Argument, n -[e]s -e argument, bevis, skäl.
agier|en [’ti:], -te -1 intr [/i] argumentera,
anföra bevis el. skäl.
Argus m - O npr myt. Argus, -augen, pl
argus-ögon. -fasan, m zool. Argus giganteus argusfasan.
Argllwill|e[n], m -ens O illvilja, a-willig, a
illvillig. -Willigkeit, f O, se -wille[n], -wohn, m
-[e]s O misstanke, farhåga; miss|tro,
-tänk-samhet. schöpfen, hegen, se argioöhnen;
in ~ stehen, geraten vara, bliva misstänkt,
a-wohnen, se rey. .a-wöhnen, cd intr [h] O. tr
misstänka, misstro, tvivla, a-wöhnig, se foij.
a-wöhnisch, a misstänksam, misstrogen,
tvivlande. a-wohnlos, a omisstänksam,
a-wohn-voll, a misstänksam.
Ariadne [-’ad, -’aX],f npr myt. Ariadne, -fadoi,
m -s -† ariadnetråd.
Arian‖er [’a:] m -s - kyrkohist. arian, a-isch, a
ariansk.
Arie [’erna], f -n mus. aria.
Arier m -s - arier.
arioso, adv, [’o:zo:], n -s -s mus. arioso.
arisch, a arisk.
Aristokrat m -en -en aristokrat, -le [’ti:], f -n
[’ti:an] aristokrati, a-isch, a aristokratisk,
aristo‖phanisch [’fa:], a aristophanisk. -telisch
[’te:], a aristotelisk.
Arithme|[tik [’ti:k, -’me:tik], f O aritmetik,
-ti-ker, m -s - aritmetiker, a-tisch [’me:], a
aritmetisk.
Arithmometer, n (m) räknemaskin.
Arkad‖e, f -n ark. arkad. -ier(in), m (/) arka-
d|ier, -iska. a-isch, a arkadisk.
Arkan|um, n -ums -a 1. hemligt medel. 2.
hemlighet.
arktisch, a arktisk, gränsande till el. belägen
vid nordpolen.
Arkebuse [’bu:], f -n hakebössa.
Arlesbaum m. tu., se Els[e]beerb aum m. m.
Arm m -[e]s -e (dim. Ärm\chen, -lein) 1. arm.
Die ~e frei haben bildl. ha fria händer; der
t rechte ~ jds sein vara ngns högra hand; e-n
krummen ~ machen dial. gifta sig; ein Kind
uuf dem el. im haben hava ett barn på
armen; ~ in ~ arm i arm; Geioehr in
föråldr. i armen gevär! sich e-m in die <ve
werfen äv. bildl. kasta sig i ngns armar; sich
(dat.) (einander) in die ~e sinken, sich in den
f^en liegen falla i varandras armar, hålla
varandra omfamnade; e-m in den ~ fallen hejda
ngn; e-n mit offenen r^en el. offenen ~es
aufnehmen, empfangen bildl. taga emot ngn med
öppna armar; e-m unter die ^e greifen bildl.
taga ngn under armarna, bistå ngn; e-n
unter den nehmen el. fassen taga ngn under
armen; ein ~ voll, se -VOll. 2. hos Tissa djur,
t. ex. hästen framben, hos fåglar arm, hos blötdjur
armar el. tentakler, hos kraf a de två med klor
försedda benen. 3. bildl. arm, t. ex. e-r Säge,
Wage, e-s Flusses m. m.. på berg utlöpare, en
bärs flygel, en stols armstöd, på skottkärra, sax
skälm, på cirkel ben.
arm, I. a (komp. ärmst) 1. fattig, an (dat.) på, t. ex.
"w an Geld. Ein armer Teufel en fattig fan;
~ am Beutel sein ha ont om pengar; ~ an
Geist klent begåvad; ~ wie Hiob el. wie e-e
Kirchenmaus fattig som en kyrkråtta; ~
heiraten gifta sig med en fattig flicka; sich ~
machen ruinera sig. 2 bildl. fattig, torftig,
föga givande, t. ex. e-e ~e Sprache. ~e Gänge,
Adern gruvt. malmfattiga gångar, ådror; ~
Sole, Lauge saltvatten, saltfattig lut. 3. wiai.
fattig, futtig, ömklig, tarvlig. Auch nicht ein
r^es Hähnchen inte ens ett fattigt halmstrå;
Stümper ömkliga stympare; dit ärmsten
Späße de tarvligaste skämt. 4. bildl. fattig,
stackars. ~es Kind/ stackars barn! meine
~e kleine Freundin smeks, min kära lilla
vän; ein ~er Sünder en fattig stackare, i sht
en livdömd brottsling. II. A~e(r), adj. böjn.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free