- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
165

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Astachsel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvist, skott. Aufsteigender (absteigender) ~
der Flugbahn ⚔ projektilbanans uppgående
(nedgående) gren; sich in o,ef teilen
förgrena el. grena ut sig; falscher ~ på fruktträd
^gurmand», kraftigt’utvecklad gren som ej bär
blom el. frukt ; den ~ absägen, auf dem man
sitzt bildl. tillfoga sig själv skada, beröva sig
själv de fördelar man har. 2. förgrening,
utlöpare, t. ex. ^ef des Darmes, der Nerven,
der Blutgefäße. 3. F Utväxt, puckel. Sich
(dat.) e-n o, lachen bildl. kikna av skratt. 4.
kvistknöl. Auf e-n harten ~ gehört ein
har-’ ter Keil ordspr. sådant läder ska’ sådan smörja
ha.-achsel, f -n, se -icinkel.
astatisch [’a:}, a fjs. om magnet OStaQlg.
äste‖n, -te ge-t intr [h] o. refl sich se följ.
ast|en, äst|en, -ete ge-tet I. intr [h] o. refl sich ~
förgrena sig, grena ut sig. Geästet p. p. o. a.,
se astreich o. ästig. II. tr. se abästen.
Aster, f -n tot. aster, abartig, a asterartad.
Astereometrie [’tri:], f stjärnmätningskonst.
Asterie [’te:ria], f -n min. stjärnsafir.
Asteriskllos, -us [’ris], m - -en liten stjärna,
asterisk.
Asterism|üs, m -us -en stjärnbild.
Asteroid [ro-’r.t, -don], m -[e]s o.-en -en
aste-roid, liten planet.
Ast‖fäule, se Rotfäule, -flechte, se
Renntierflechte. a-frei, a utan kvistknölar, -gabel, f
-n, se -winkel.
Asthen‖ie [’ni:], f -n [ni:on] läk. asteni,
kraftlöshet. a-isch [’ste:], a kraftlös.
Ästhet‖ik [e-’ste:tik], f O estetik, -iker, m -s -
estetiker, ä-isch, a estetisk.
Asthma, n -s läk. astma, andtäppa, -tiker, m
-s - en som lider av andtäppa, attisch, a
ast-matisk, behäftad med andtäppa.
Astholz, n -es -er† grenverk,
ästig, a 1. grenig. 2. knutig, knölig, kvistig.
Ä~keit. f O 1. grenighet. 2. knutig-, knölig-,
kvistig|het.
Astigma |tismus [’tis], m - O läk. astigmatism.
a-tisch, a astigmatisk.
ästimier|en [’mi:], -te -t tr [upp]skatta, värdera.
Astljknorren m -s -, -knorz, m -es -e[f], se Äst 4.
-knoten, m -s - a) kvist i trä; b) se -kreuz b).
-kreuz, n -es -e a) kors bildat av grenar;
b) herald, burgundiskt kors, brabantkors.
Ästling m -s -e ung falk (el. annan fågel),
som nyss börjat flyga.
Ast‖loch, n -[e]s -er† a) snick. kvisthål; 6) väv.
hål i vävnad förorsakat av trådens bristning. a-l0S,
a utan grenar, -losigkeit, f O grenlöshet.
-lücke, f-n, se -loch. -moos, »bot. grenmossa.
Astrachan [’xam], I. n -s O npr geogr. Astrakan.
II. m -s -e hand. astrakan, -apfel, m -s -† trädg.
astrakan, -feil, n -[e]s -e, se o, II.
Astral‖geist m -es -er astralande. -lampe, f -n
astrallampa. -leib, m -[e]s -er astralkropp,
-licht, n -[e]s astralljus. -öl, n -[e]s -e
astral-olja. -schein, m -[e]s astral|ljus, -sken.
ast‖reich, a grenrik, full av
kvistknölar,’knutig, vresig. A-reisig, n -s kvistar, skott. ~
astring‖ent, -ierend, a sammandragande, kärv;
läk. adstringerande.
Astrolab|ium, n -iums -ien astr. astrolab.
Astro‖log|[e], m -en-en astrolog, stjärntydàfe.
-logie [’giv], f -n [’gi:on] astrologi. a-togisc1i,
a astrologisk. -nom, m -en -en astronom,
-nomie [’mi:], f -n astronomi, a-nomisch, a
astronomisk, -photagraphie [’fi:], f -n
astro-fotografi.
Astllschere, f -n trädgårdssax. a-ständig, a
gren-, grenig, -stumpf, m -[e]s -e† knaöt,
knöl pi träd.
Ästuar [’a:r], n -s -e, -ium, n -iums -ten 1. bred
flodmynning. 2. ång|bad, -skåp.
Ästung, f -en kvistning.
Asturliier m -s - asturier. a-isch, a asturisk.
Astl|verhau, m -[e]s -e grenförhuggning. a-voll>
se a-reich. -werk, n -[e]s grenverk, -winkel, m
grenverk. 7
Äsung, f -en bete, -s|platz, m -es -e†
betesplats. -Asyl [’zy:l], ti -s -c asyl, fristad, tillflyktsört,
hem i sht för sinnessjuka. ~ für Obdachlose
natthärbärge. -recht, n -[e]s -e asylrätt.
Asymptol|te [’pto:], f -n mat. asymptot, a-tisch,
a asymptotiskt
asynartetisch [’a/te:], a gram. asynartetisk,
osammanhängande,
asyndetllisch [’de:], a mm. asyndetisk, utan
bindeord. A-|on [’zYndcton], n -öns -a
asyn-deton, bindeords utelämnande.
Aszen‖dent [astssn’dEnt], m -en -en mest Pv.
förfäder i rakt uppstigande linje, -denz, f O släktskåp
i rakt uppstigande linje, -sion [zi’o’.n], f -en
uppstigande, himmelsfärd.
Aszl|ese [’tse:z8], f O askes, botgöring, -et, m
en -en asket, botgörare, a-etisch, a asketisk,
botgörar-.
A. T. förk. mr Altes Testament.
Atavis‖mus, m O atavism. a-tisch, a atavistisk.
Atelier [lT’e:], n -s -s ateljé, verkstad.
Atem m -s O 1. ande, anda, ande|drag, -dräkt,
-tag. Übelriechender ~ dålig el. elak
andedräkt; guten nu besitzen ha goda lungor ti. bra
bröst; den »» einziehen draga åt sig (in)
ändan; den ~ an sich haltenhålla andah; «o
holen el. schöpfen draga el. hämta andan;/ré£,
langsam, tief ~ holen andas fritt, långsamt,
djupt; schwer ~ holen andas tungt el. med
svårighet; e-m den ~ nehmen, benehmen
versetzen betaga ngn andan, komma ngn ätt
storkna; den letzten ~ ziehen el. aushauchen
utandas sin sista suck, dra sitt sista andetag;
außer ~ bringen göra andfådd, hålla på att
kväva; außer ~ kommen, den ~ verlieren
mista el. tappa andan; sich außer ~ laufen
springa sig andfådd el. andtruten, komma ätt
storkna; in e-m ~ i ett ande|drag, -tag, på en
gång; e-n in ~ [er]halten hålla ngn i spänning;
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free