Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aufstellen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hinterhalt o, anordna ett bakhåll. 12. sport.
E-n Rekord ~ slå el. sätta rekord. II. refl.
Sich ~ ställa upp sig. Sich in zwei Reihen
~ bilda häck; sich hintereinander ~ ställa
sig i kö; jfr r. ö. I. n, se Aufstellung.
Auf stel Iller, m -s - en som ställer upp,
upp-sättare, montör m. m., t. ex. ~ von
Maschinen. -Spiegel, m golvspegel, trymå. -ung,f-en
uppställ|ning, -ande, uppsättning, ut-,
fram|-ställning, framdragande, företeende; jfr a-en.
-ungs|kosten, pl uppsättnings-,
monterings|-kostnader. -ungs|platz, m -es-ef droskstation.
auf |stemmen, I. tr I. Den Arm, den Elibogen,
sich auf den Tisch ~ stödja el. luta armen,
armbågen, sig mot el. på bordet. 2. ø bända
upp, bryta upp, öppna med stämjärn. 3.
dämma upp. II. refl. Sich ~ stödja sig, taga
spjärn [och resa sig]; sich gegen e-n, etw. ~
spjärna mot el. opponera sig mot ngn, ngt.
-stempeln, tr 1. stämpla, sätta stämpel på.
2. stämpla slut på, t. ex. die Stempelfarbe oj.
-steppen, tr [vaddera och] sticka med
maskin-styng, -sticken, tr 1. brodera el. sticka på.
2. brodera el. sticka slut på. -stieben, I. intr
[s] i sht jakt. om rapphöns o. s. v. lyfta, flyga upp;
jfr -stäuben I. 2. II. tr jakt. få el. stöta upp.
Aufstieg m -[e]s -e 1. stig-, uppsåg|ning, -ande,
bestig|ande, ning. Der oj war ebenso schwer
wie der Abstieg uppstigandet var lika svårt
som nedstigandet; der ~ des Luftschiffes
luftskeppets uppstig|ning el. -ande; der
glänzende o, dieses Mannes bfidi. denne mans
glänsande el. lysande karriär; der ~ der
gewerblichen Konjunktur Midi,
hantverkskonjunkturernas stigande. 2. stigning, sluttning.
auf|lstieren, intr [h] starrbliga el. P glo upp[åt].
-stiften, se anstiften. -stimmen, tr 1. mus.
stämma högre. 2. ibi. muntra, uppliva,
-stin-ken, intr [h o. s]. Zum Himmel ~ förpesta
[luften ända upp till] himmelen.
Aufstöberer m en som vädrar el. snokar upp.
aufllstöbern, tr 1. vädra upp, snoka reda på.
2. jaga upp, köra upp, »v. fördriva eenden ur
en ställning; jfr är. -flnden, -spüren, -stochern,
tr 1. röra om, t. ex. das Feuer oj; bildl. röra
upp, uppröra, väcka, reta, uppvigla. 2. Sich
(dat.) das Zahnfleisch ~ göra illa tandköttet
med tandpetaren, -stocken, tr 1. ⚙ granulera,
korna. 2. Holz ~ trava [upp] ved. -stöhnen,
I. intr [h] stöna till, stöna högt, stånka. II. tr
väcka genom stön[ande]. -stopfen, tr sadeim.
stoppa, t. ex. ein Kumt oj. -stöpseln, tr. E-e
Flasche ~ draga korken ur en butelj.
-Stören, tr 1. se -stochern 1. 2. störa, störande
väcka. Erinnerungen in e-m ~ återuppväcka
minnen hos ngn.
Aufstoß m -es -e† 1. stöt uppåt el. i marken, golvet
m. m. 2. lockfågel. 3. widi. stötesten.
auf|stoßen, I. tr 1. stöta upp, slå upp, sparka
upp, t. ex. e-e Tür oj. 2. kasta upp, t. ex. Stauh,
Erde o,. 3. jakt., se -jagen IL 1. 4. stöta mot
el. på. Das Glas (el. mit dem Glase) ~ klinga
med glaset, skåla. 5. boktr, föråidr. Die Ballen
~ stöta upp färgbollarna. 6. Sich (dat.) die
Hand ~ skada handen genom att stöta emot
ngt. II. intr [s o. 1—3 h o. s] 1. «e I. 2. o. 4. 2.
jäsa, jäsa upp. Aufgestoßen om vin grumlig.
3. rapa, stöta upp. Es stößt mir sauer auf
jag får sura uppstötningar; das soll dir
sauer ~ bildl. det skall du få dyrt betala.
4. stöta på, råka på, [oförmodat] träffa på,
t. ex. mir ist ein solcher Mensch noch nie
-gestoßen ännu har aldrig en sådan
människa kommit i min väg; so etw. ist e-m nur
selten -gestoßen ngt dylikt har man sällan
sett maken till; mir stieß ein Zweifel auf ett
tvivel började få insteg hos mig. 5. Auf
den Grund ~ stöta på [grund]. 6. dial., se
-stößig 2. A~, n 1. stöt, sammanstötning,
kollision, studs[ning]. 2. jäsning. 3.
uppstötning, magsyra. 4. möte. sammanträffande.
aufstößig, a 1. jäst, sur; duven, fadd,
grumlig. 2. illamående, sjuk, opasslig, utan aptit.
3. se aufsässig. A~keit, f 1. duvenhet,
faddhet, grumlighet. 2. opasslighet, brist på
aptit. 3. se Aufsässigkeit.
auf‖strahlen, intr [å] stråla, stråla upp[åt],
strålande gå upp, visa sig, framträda. Sein
düsteres Gesicht strahlte wieder auf bildl. hans
dystra ansikte ljusnade åter el. strålade åter
upp; ich sehe neue Hoffnung ~ jag ser ett
nytt hopp ljusna, -strampeln, I. intr kravla
sig upp. II. refl. Sich ~ sparka av sig
täcket under sömnen. -sträuben, I. tr resa upp som
borst, resa på ände. II. refl. Sich ~ äv. borsta
sig, om fåglar purra upp sig, bildl. motsätta sig.
aufstreben, intr [å] sträva upp[åt], försöka
resa sig, stiga upp, sväva upp[åt]. Zu etw. ~
bildl. eftersträva ngt; ojd uppåtsträvande.
ti -s , Aufstrebung, f -en strävan,
längtan, t. ex. die ~ der Seele zu Gott.
auf strecken, tr sträcka upp, t. ex. die Hände
zum Himmel o».
Aufstreich m -[e]s -e sty. auktion [i uppslag],
t. ex. im ~ verkaufen, -eisen, n ⚙ kiädestiiiv.
luggkrats.
ausstreichen, I. intr [s], se -streifen II. II. tr
1. stryka på, breda på, t. ex. Butter oj; lägga
el. sätta på, t. ex. Pflaster oj. 2. stryka upp,
t. ex. das Haar, den Knebelbart o»; kavla,
vika el. skjuta upp, t. ex. die Ärmel oj; ⚙
kiädestiiiv. rugga upp. 3. spela upp ett
musikstycke på fiol. 4. E-m eins ~ prygla el. klå
ngn. -streifen, I. tr 1. kavla, vika el. skjuta
upp, t. ex. die Ärmel, den Arm oj. 2.
skrub-ba, rispa. Sich die Hand ~ skrubba av
skinnet på handen, få skrubbsår. 3. ⚙
koppla med portrhigar. II. intr [s] röra el.
snudda vid el. mot, t. ex. auf den Boden
-streuen, tr strö på. Zucker, Pfeffer ~ av.
sockra, peppra.
Aufstrich m -[e]s -e 1. påstrykning, t. ex. ~
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
