Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - ausnutschen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
schen, P, se -lutschen, -nutzen, -nützen, I. tr 1.
tillgodogöra sig, fullt dra[ga] nytta el.
fördel av, utnyttja, exploatera, t. ex. e-n, etw.
zu seinem Vorteil 2. nöta el. slita ut. II.
refl. Sich ~ nötas el. slitas ut.
Aus‖nutzung, -nützung, f tillgodogörande,
utnyttjande; utnötning m. m., jfr ausnutzen.
ausllöden, tr för|öda, -härja, ödelägga, -ölen,
tr olja, smörja med olja invändigt, -orgeln, intr
[h] sluta spela orgel, -ösen, tr ⚓ ösa ur.
-pachten, tr 1. bortarrendera lsht i smärre delar.
2. E-n ~ tränga ut ngn från arrende genom
att erbjuda högre arrendesumma.
auspack‖en, tr packa upp, ut el. ur, t. ex. den
Koffer, die Sachen aus dem Koffer taga
fram, breda ut. Neuigkeiten f v bildl. tala om
nyheter; wenn ich anfange auszupacken F
när jag börjar tala om vad jag vet. A-er, m
uppackare. A-ung, f uppackning,
aus‖palen, tr F skala, sprita. -panschen, tr F
slaska (spilla el. skvalpa) bort. -pappen, tr 1.
fodra med papp; göra av papp. 2. barnspr.
Den Brei ~ äta upp gröten, -parieren, tr
avvända, parera,
auspaukllen, I. tr 1. under pukslag förkunna,
skrika el. basun[er]a ut. 2. stud. Ein Duell ~
utkämpa en duell. II. intr F stud. sluta
duellen, upphöra att duellera. A-ung, f [-utbasu-n[er]ande;-] {+utbasu-
n[er]ande;+} utkämpande m. m., jfr -en.
austauschen, tr O. Erz ~ boka malm.
-peilen, tr ⚓ pejla,
auspeitsch‖en, tr piska, piska upp, spöa,
hudstryka. E-m etw. fx, piska ngt ur ngn. A-er,
m en som piskar, profoss. A-ung, f -en
piskning, pisk, bastonad, [kok] stryk,
aus‖pellen, se -palen, -pelzen, tr F prygla el.
piska upp.
auspfählt|en, tr påla, förse med pålverk. A-ung,
f -en pålning: pålverk.
auspfänd‖en, tr taga i pant el. mät, panta ut;
, göra utmätning hos. A-er, m exekutor,
exekutionsbetjänt. A-ung, f -en pantning,
utmätning.
auspfarr‖en, tr förflytta till annat pastorat.
A-ung, f -en förflyttning till annat pastorat,
auspfeif‖en, I. tr 1. vissla ut, t. ex. e-n [-Schauspieler,}-] {+Schau-
spieler,}+} ein Stück ~. 2. Ein Lied rs, vissla en
melodi till slut. 3. genom vissling förkunna
el. tillkännagiva. 4. F Ein Glas Wein o,
tömma ett glas vin. II. intr [å] 1. sluta vissla.
2. om ånga o. d. visslande rusa ut. 3. om spräng,
skott brinna av utan verkan. A’v/, ra, se A-ung.
-enswert, a värd att bli utvisslad. A-er, m
teat. vissiare, en som visslar. A-ung, f -en
utvisslin g.
auspferchen, tr driva ut ur fållan,
auspflanz‖en, tr utplantera. A-ung, f -en
ut-plantering.
auspflaster‖n, tr stenlägga, t. ex. e-n Hof
Keller A-ung, f -en stenläggning,
ausllpflöcken, tr förse med knaggar el. tappar.
-pflücken, tr 1. plocka ut el. bort. 2. &
Alte Taue ~ repa gamla tåg, repa drev.
-pflügen, I. tr 1. plöja helt o. båiiet. 2. plöja
upp, t. ex. Steine II. intr [å] sluta plöja,
-pfützen, tr gruvt. Das Wasser ~ pumpa upp
vattnet; die Grube o, pumpa läns gruvan,
-picheln, tr F pimpla i sig. -pichen, tr 1.
in-vändigt bestryka med beck; widi. härda. Ein
-gepichter Magen en måge som tål vad som
helst, ung. en strutsmage; e-e -gepichte Kehle
en härdad strupe. 2. F, se -picheln, -picken,
tr hacka ut. -pinkeln, tr o. intr [å], -pissen.
-pinseln, I. tr 1. måla färdigt. 2. invändigt
pensla. E-e Wunde ~ ung. torka ett sår medelst
pen-sei. II. intr [Å] 1. sluta att måla. 2. sluta
att jämra sig. -pissen, P I. tr pissa ut. II.
intr o. refl sich ~ kasta sitt vatten, urinera;
P pissa färdigt.
Auspizi|um [’spi:], n -ums -en auspicium. -era
pl. auspicier, överinseende, ledning,
ausllplanschen, se -panschen, -plappern, F, se
-plaudern, -plärren, tr F skrika ut, gällt
förkunna, utbasun[er]a. -platten, tr 1. platta till
el. ut. 2. belägga med stenplattor el. hällar.
3. se -plätten, -plätten, tr Stryka.Ut med strykjärn,
t. ex. Falten -platzen, intr [s] 1. spricka
el. brista ut, äv. bildl. In ein Gelächter ~
brista ut i gapskratt. 2. gå upp, slippa upp.
Die Naht ist -geplatzt sömmen har gått upp.
Ausplaudllerei, f skvaller, sladder; lösmynt
yppande av hemlighet, -[e]rer, m skvallerbytta.
a-ern, I. tr omtala, yppa, skvallra om, t. ex.
ein Geheimnis II. refl. Sich ~ prata sig
nöjd, skvallra om allt man vet. Wir
konnten uns ungehindert ~ vi kunde ogenerat
tala om vad vi hade på hjärtat. III. intr
[Å] upphöra att prata el. sladdra el. skvallra,
-erung, f -en skvaller, sladder, prat;
utgjutelse. -[r]erin, f, se -[e]rer.
aus|]plauschen, österr., se -plaudern, -plumpen,
F, se -pumpen I. 1.
Ausplünderller m -s - plundrare, rånare,
rof-fare. a-n, I. tr [ut]plundra, råna. II. intr [Å]
sluta plundra, -ung, f -era [ut]plundring,
skövling, rofferi,
ausllplüsen, tr se -pflücken 2. -pochen, I. tr
1. genom knackande, bultande el. stampande
driva ut el. bort; gruvt. medelst knackning giva
tecken till uppstigning ur schaktet. 2. pocka
sig till. II. intr [Å]. Sein Herz hat -gepocht
hans hjärta har slutat att klappa,
auspolier‖en [’li:], I. tr polera väl, polera helt
o. hållet. II. intr [å] sluta att polera. A-ung, f
fullständig polering,
auspolster‖n, tr stoppa, madrassera. A ung, f
stoppning, madrassering; om kläder [-[upp]-stoppning.-] {+[upp]-
stoppning.+}
auspoltern, tr upphöra att väsnas el. bullra el.
stoja, rasa ut.
ausposaun|]en [7zau], tr basun[er]a ut,
trum-peta ut. Seine Waren ~ överdrivet prisa
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
