Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - ausschicken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom skurning el. gnidning. III. intr [h]
slnta sknra.
ausschick‖en, tr skicka ut el. bort; ⚔ «t« &▼.
detachera, utkommendera. [Boten] nach e-m,
etw. b skicka [bud] efter ngn, ngt. Ab, ra,
A-ung, f -en utskickande; detachering;
expedition.
ausschieb‖en, tr 1. skjuta ut. Das Brot b taga
ut brödet ur ugnen; die Kolumnen b O typ.
skjuta ut kolumnerna; e-n Tisch b draga
ut skivorna i ett bord; e-e Leesegelspiere b
i* rigga el. sätta ut en läsegelspira. 2. se
ausJcegeln I. 1. A-er, m 1. en som skjuter ut
in. m.; jfr -en. 2. lös bord-, utdrags|skiva.
A-e|-tisch, m -es -e utdragsbord.
ausllschiefern, refl. Das Holz schiefert sich aus
träet klyver sig. -schienen, tr förse med
spjälor el. dji. på insidan.
Ausschieß‖brett, ra -[e]s -er O typ.
utskjutnings-bräda. a-en, I. tr 1. skjuta ut, t. ex. die
Kugel aus dem Lauf e-m ein Auge, das Wild
aus dem Revier el. das Revier b. 2. Die
Flinte ist ausgeschossen a) bössan är
utskjuten nött genom skjutning; b) bössan är inskjuten
inställd genom skjutning. 3. skjuta om ngt, ibi.
av. vinna ngt ss. pris vid målskjutning, t. ex.
e-n Pokal 4. skjuta, utslunga, kasta, t. ex.
Strahlen, Blicke b; spruta, ut|spy, -sprida,
t. ex. Gift und Lügen b. 5. Blätter, Blumen
~ skjuta blad, blommor. Das Gebirge schießt
Nebenäste aus bergsryggen utsänder
sidogrenar. 6. ᚼ välja ut, sortera, t. ex. das
Nutzholz vom Brennholz b; ⚓ ut|mönstra,
-döma, t. ex. Kanonen, Schiffe b. 7. ⚙ bag.
Brot ~ taga ut bröd ur ugnen. 8. ⚙ typ. Die
Kolumnen b Bkjuta ut kolumnerna. 9. &
Den Ballast b lossa barlasten; Ydie
Sturzgüter se ausschaufeln. 10. Gräben b
rensa upp diken. 11. Spielkarten b glätta
spelkort. II. intr [s] 1. hastigt fara el. skjuta
ut, springa fram, strömma ut el. fram, spruta
ut, t. ex. die Funken schießen aus der
Schmiede aus, das Blut schoß ihm zu Mund und
Nase aus. 2. komma fram, spricka ut, slå
ut,8kjuta skott, t. ex. die Zähne, Zweige
schießen aus. 3. ark. skjuta ut, springa fram. bder
Bug utfallande bog. 4. Der Wind schießt aus
vinden vänder sig medsols. 5. [h] sluta [att]
skjuta. III. refl. Sich b 1. om färger blekna,
changera, bli[va] urfälld. 2. skjuta slut på
sin ammunition, -en, ra 1. utskjutande;
urval; knoppning m. m.; jfr a-en. 2. b des
Vorderstevens förstävens fall. 3. b des
Windes vindens omkastning efter solen, -er,
-erin, f -nen 1. en som skjuter ut m. m., jfr
a-en. 2. pappersfabr. sorterare, -formel, f -n typ.
utskjutningsschema. -platte, f -ra, -stein, m
-[e]s -e typ. ut8kjutningsplatta. -ung,f -era,
se -era.
ausschiffüen, I. tr föra i land, lasta ur, lossa,
t. ex. Güter landsätta, t. ex. Truppen b;
är. urlasta trupper från järnvägsvagn. II. refl,
Sich 1. landstiga, gå i land. 2. P, se
aus-pissen II. III. intr 1. [s] å* lägga ut,
avsegla. 2. [h] P, se auspissen II. Ab, », A-ung,
f lossning, urlastning* landstigning m. m.;
jfr -era.
Ausschiffungs‖korps [ko:r], ra - - [ko:rs] ⚔
land-stigningskår. -kosten, pl
urlastningskostna-der; landsättningskostnader. -platz, m -es -e†
land stigni ngsplats; los sn i n gsplats.
1. ausschildern, tr fullständigt beskriva.
2. ausschildern, intr [Å] ⚓ sluta att stå på
vakt.
ausllschilfen, tr rensa från vass. -schimmern, I.
tr utstråla. II. intr [h] sluta att skimra,
ausschimpf‖en, I. tr häftigt banna, vara
ovettig på, skälla ut, okväda. II. intr [h]
upphöra att banna el. att vara ovettig. A-erei,
f -en bannande, uppsträckning, ovett.
ausllschinden, tr 1. flå, t. ex. Tiere b; widi.
skin-na, klå, utsuga. 2. Sein Korn m. m. b sälja
sin säd m. m. till ockerpris. -schippen, se
-schaufeln. -schirren, tr sela av, spänna från.
ausschl., förk. för ausschließlich.
ausschlabbern, tr om hundar o. P om människor lapa
el. sörpla upp el. ur.
ausschlacht‖en, tr 1. slakt, stycka.
Ausgeschlachtetes Fleisch styckat kött. 2. stycka, sälja
i smålotter el. i minut, t. ex. Güter ~. 3. bii.ii.
Etic. [politisch] b använda ngt i politiskt
syfte. Ab, ra, se A-ung. A-er, m -s - 1. en som
sönderstyckar, slaktare som säljer i minut.
2. en som styckar ut gods i smålotter. 3.
mellanhand. A-ung, f -era 1. uppslaktning,
styckning. 2. styckning av gods i smålotter. 3.
politiskt utnyttjande, t. ex. konservative b der
Rede des Reichskanzlers.
aus‖schlacken, tr ⚙ metan, frånskilja slaggen
från, rena från slagg, -schlafen, I. intr [h]
o. refl sich b sova ut. Deine Neugierde wird
b müssen din nyfikenhet får ge sig till tåls.
II. tr 1. sova bort, sova av sig, t. ex. seine
Müdigkeit, seinen Rausch b. 2. Dem Tag die
Augen b sova långt in på dagen.
Ausschlag m -[e]s -e† 1. boiisp. Den b tun slå
första slaget; wer hat den b? vem skall slå?
vem har slaget? 2. skott på växter. 3. läk.
[hud]utslag eksem, Annar, revormar o. d. F-n b
bekommen få utslag. 4. ngt som avsätter sig på
el. slår ut nr ngt ss. rimfrost, kem. efflorescens,
vittring m. m. 5. utslag, t. ex. b des Pendels,
der Wage; bildl. utslag, avgörande. E-r (dat.)
Sache den b geben für, gegen e-n avgöra en
sak till ngns fördel, till ngns nackdel; die
demokratische Partei gab den b für e-e
Erhöhung des Lebensmittelzolles det
demokratiska partiet gav utslaget till förmån för en
höjning av livsmedelstullen. 6. utgång,
resultat. 7. bård, kant på kläder; klädsel, t. ex.
b e-s Wagens, b e-s Zimmers tapeter i ett
rum. 8. skogsv. uppslag. 9. grovt, ofyndig sten
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
