- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
289

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bauabstand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-» tillträdande av byggnad (efter
besiktning). -abstand, m -[e]s -e† byggnads
avstånd från närgränsande tomt. -abteilung, f
-en 1. byggnadsavdelning. 2. gruvt. étage.
-akademie [-’mi:], f -n [-’mitan] högre
byggnadsskola, skola för byggnadskonst,
fackskola för arkitektur, -akademiker, m -s
-arkitekt-, byggnads|elev. -akkord, m -[e]s -e
byggnads|ackord, -kontrakt, -amt, n -[e]s
-erf för statens byggnader motsv. av
Overinten-dentsämbetet, ror större stader byggnadskontor,
-anschlag, m -[e]s -e† kostnadsförslag till
en byggnad, byggnadsförslag, -arbeit, f -en
byggnadsarbete, -arbeiter, m -s -,
-arbeits|-mann, m -[e]s -leute byggnadsarbetare, -art
[a:], f -en byggnads|sätt, -stil. -aufseher, m
-8 - tillsyningsman överbyggnader,
aus-führung, f -en utförande av en byggnad,
-aus-führungsplan, m -[e]s -e† byggnadsplan,
aus-schreibung, f -en utbjudande på entreprenad
av ett byggnadsföretag, -bank, f -en \ Tyskland
byggnadsbank. b^bar, se b^Jähig. -bau, se
Wauwau, -beamte(r), m adj. böjn. tjänsteman
i Överintendentsämbetet el. en stads
byggnadskontor. -bedarf, m -[e]s
byggnadsmaterialier. -beflissene(r), m adj. böjn., se
-akademiker. -behörde [#:], f -n, se -amt.
be-schreibung, f -en byggnadsbeskrivning, -block,
m -[e]s -e† byggnadskvarter, -brüderschaft, f
-en, se ’hütte 1. -buch [u:x], n -[e]s -er† [y:^]
byggnadsjournal, -bude, f -n vid ett bygge
materialbod. -bureau [by’ro:], n -s -s
byggnadskontor.
Bauch [baux], m -[e]s -e† [boy^] (dim.
Bäuch-lein, [[mindre]] Bäuchelchen) 1. anat. buk, måge, förakti.
om människor buk, t. ex. ein stattlicher
~ herein! o. gymn. magen i.i! fauler F
latmask; ein ~ voll F en bukfylla; voller
leerer Gauch, ein voller ~ studiert nicht gern
ordspr. full måge studerar ej väl; e-n
bekommen, sich (dat.) e-n ~ zulegen el. F sich (dat.)
e-n stehen lassen lägga sig till med måge;
dem <ve frönen, den ~ zu seinem Gott
machen ha buken till sin gud ; sich (dat.) den ~
füllen el. vollschlagen fylla buken, P få
(skaffa) sig en bukfylla; man füllt den ~
leichter als das Augordspr. ögat vill ha mer
än magen kan fördra, magen blir mätt före
ögat; e-n dicken ~ haben P vara med barn;
es ist schioer, dem zu predigen, der keine
Ohren <i>hat <small>ordspr.</i> ung.</small> vackra ord mätta icke en
hungrig mage; den ~ schütteln el. schüttern,
sich (dat.) den ~ haltenvor Lachen, lachen,
daß e-m der ~ platzt vara nära att spricka
av skratt; e-m den nv streicheln bildl. ställa
sig in hos ngn, svansa för ngn; vor e-m
auf dem ~ liegen Midi, krypa el. ligga på
magen för ngn. 2. ⚙ välvning, rundning,
pä instrument ljad-, resonans|botten, i ett skepp
slag, i ett segel, på en tunna buk, pi en mur
utbuktning. -arterie [-’te:na], f -n anat. buk-
artär. -atmung, f -en fysiol, bukandning,
-auf-schiitzer, m -s - bukuppsprättare.
-aufschlitzung, f -en bukens uppsprättande,
bukupp-ristning. -auftreibung, f -en läk. meteorism,
flatulens. -band, n -[e]s -er† 1. se -reif. 2.
segel bukband. -bein, n -[e]s -e, se -fuß. -berste
[sr], f bot. Rhamnus franguia brakved,
beschlag-seising, f -e(n) «1* bukbeslagssejsing.
-be-schwerden, pl läk. kolik, -binde, f -n bukband.
beblästig, se herzschlächtig. -blast, m,
-blä-stigkeit, se Herzschlächtigkeit. -bohrer, m -s -,
se Reibahle, -bruch [ox], m -[e]s -e† [y$]
läk. bukbrock. -Chirurgie [-’i:], f -n [-’i:an]
bukkirurgi, -decke, f -n anat. bukvägg,
-den-nungen, -dielen, pl i bottengarnering,
-die-ner, m -s - frossare, F matgud, en som har
buken till sin gud. -dienerei, f -en frosseri.
bedienerisch, a begiven på frosseri, som har
buken till sin gud. -dienst, m, se -dienerei.
Bäuche m. m., se Beuche m. HJ.
Bäuchelüchen, se Bauch, -kraut* n bot. Brysimum.
Alliaria (Alliaria oföcinalis) löktrav.
bauch|en, -te ge-t I. tr o. intr, se ausbauchen.
II. tr. se wölben. B~, n, se Bauchung.
Bauch‖fell, « -[e]s -e anat. bukhinna,
-fellént-zündung, f -en läk. bukhinneinflammation,
-fett, n -[e]s -e, se Flom. -finné, -flösse, f -n
zool. bukfena. -flosser, pl zool. bukfeniga
(fiskar), -fluß, m -fiusses -flüsse läk. diairé,
utsot. b-förmig, a bukformig, bukig,
buktig. -fuß [u:], m -es -e† zool. hos fjärilar
bukfot. -füß[l]er [y:], pl zool. Gastropoda
bukfo-tingar. -gegend, f -en anat. bukregion,
-ge-schwulst [ü], f -e† buk-, mag|tumör, -svulst,
-gording [o], f ⚓ bukgårding. -gott, se
-die-ner. -grimmen, n -s - mag|plågor, -knip,
kolik, bos hastar kolik, -gurt [ü], m -[e]s -e
buk-gjord. -haut, f, se -feil. -höhle, f -n anat.
bukhåla, -höhlenschwangerschaft, se
-Schwangerschaft. -höhlenwassersucht, f O läk.
buk-vattusot.
bauchig, bäuchig, a bukig, kupig, buktig, om
väg kullrig, bot. uppblåst, utsvälld.
Bauch|]kiemer, se Inger, -knecht, «e -diener.
-kneifen, -kneipen, se -grimmen, -knurren,
-kollern, n -s - kurrande i magen, -krampf,
m -[e]s -e† magkramp. -krankheit, f -en
magsjukdom, -kraut, se Bruchkraut,
-kul-lern, 8e -kollern, -lappen, m -s - slakt,
slak-sida, kållapp.
Bäuch‖lein, se Bauch, -ling, m -s -e, se
Bauch-diener. b-lings, adv liggande el. fallande
på magen. ~ vor e-m liegen bildl. kräla i
stoftet för ngn.
Bauchl|linie [li:nia], f -n anat. linea alba, -mark,
n -[e]s O zool. buk|ganglier, -märg. -muskel,
m -s -n (/ -n) anat. bukmuskel,
-muskeleht-zündung [’ent-], f -en läk. inflammation i
bukmusklerna, -nabel, «e Nabel, -naht, J -e†
kir. buksöm. -nervengeflecht [nerv-o. nsrf-J
n -[e]s -e anat. bukhjärna. -Öffnung, f -en, se
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free